Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

Går det att förutspå framtida aktiepriser genom att undersöka hur priser, på samma aktier, rört sig historisk? För att undersöka detta har vi använt oss av teknisk analys. Denna uppsats undersöker om teknisk analys på stockholmsbörsen kan användas för att uppnå högre avkastning än en s.k. Buy and Hold Strategi. I undersökningen används Relative Strength Index som teknisk analysmetod för att försöka förutspå framtida upp- och nedgångar i aktiepriser på tjugofem av de högst omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..

Synliggöra och diskutera förskollärares olika konstruktioner av det femåriga förskolebarnet samt den påverkan dessa har på förskolans praktik. Frågeställningar?Vilka konstruktioner av det femåriga barnet framträder i förskollärares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstås i relation till förskolans verksamhet och mötet med femåringen? ?Hur påverkar konstruktionerna femårsverksamheten på förskolorna och de möjligheter och begränsningar som följer när det gäller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvårdnad, omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med två öppna frågor från samtliga förskollärare anställda inom kommunen för att synliggöra deras grundläggande antaganden om det femåriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner påverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som låg till grund för de två konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollärarnas föreställningar, förväntningar och krav på femåringen leder till ett bemötande utifrån två olika konstruktioner av barnen.

The aim of this study was to examine the existing discourse of youth robberies from year 2003 to year 2013 in DN and Aftonbladet. By using discourseanalysis as theory and method I have studied newsartikles from these two newspapers.The study shows that the portrayal of youth robberies is focused on the young muggers as a group and not as individuals. The groups that are mentioned are young men and women, children and muggers with another ethnical background than swedish. Girls, children and ethnical background are given more attention in the articles, and are portrayed as more problematic. The youth robberies are described as brutal and are focused on the young muggers as unrestrained, evil individuals with no future.The analysis also shows that a change in the discourse is taking place during the studied period.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angående barnperspektiv och barnets bästa inom den sociala barnavården genom att jämföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavården. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som både teori och metod, av de ovan nämnda dokumenten. Resultatet säger mig att den forna diskursen framhävde vårdnadshavarnas rättigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rättigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsäkra ett barnperspektiv framhålls vikten av delaktighet.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..

The purpose of this study is to examinehowdemocracy andstudent participation hasbeen developed inthethree curricula for upper secondary school. To find this out, I have used the following questions:?Howare the conceptsof democracy and student participationformulated in the various curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11? ?What changes with regard to these formulations have been made between the curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to make a discourse analysis in which I analysethe three curricula of upper secondaryschool with the intention to highlight how the ideal of student participation was supposed to look like. The source material that I use in the essay arethe three curricula;Lgy70 , Lpf94 and Gy11 .Student participationhas had a major role in allthecurricula,but ithas changed in how it was madeand how it would be implemented. Lgy70stresses thatformal and collective participation is important, but there are indications of ashift to a more personal and informal participation forthe students.

Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

I den här undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolår. Skillnader i texterna jämförs på helhets-, menings-, ord- och teckennivå, mellan de olika skolåren. Tjugo texter, tio från skolår 3 och tio från skolår 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jämn könsfördelning och hälften har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolåren är små och främst på menings- och ordnivå.