Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk Diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt Diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder Diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), Diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig Diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när Diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när Diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och Diskriminering..

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk Diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska Diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk Diskriminering i Sverige, om ja hur har Diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk Diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.

En central tes i de flesta teorier om det goda samhället är att alla människor skall behandlas lika. All åtskillnad mellan individer måste vara befogad och undantag från regeln att lika fall skall behandlas lika måste vara väl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande Diskriminering av såväl kvinnor som personer som ingår i etniska minoritetsgrupper. En del av denna Diskriminering är strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhällssfärer så som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rättsväsendet.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och Diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara Diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och Diskriminering än svenska ungdomar.

Förekomsten av Diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter frånDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse avDiskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilketsätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till Diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektivgällande Diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer sompåverkar fördomar och Diskriminering.Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

Förekomsten av etnisk Diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk Diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell Diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten Diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell Diskriminering kan handla om Diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är Diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

Emanuelsson, B & Mårtensson, T. HBT-personers upplevelse av Diskriminering i sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivå: Examensarbete, 15 poängTitel: ?Alla cyklar likadant ändå? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motDiskriminering och trakasserier av hbt-personer på högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och år: Vårterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrändbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frågor, Diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet är att undersöka hur lärare lägger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrånperspektivet att förhindra trakasserier och Diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgångspunkt i läroplanen, använt oss av intervjuer med verksamma lärare och enbarnmorska på ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi använt annan relevantlitteratur.ResultatLärarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska känna sig inkluderade, oavsett sexuellläggning. Trots detta förekommer det Diskriminering, trakasserier och kränkningar av hbtpersoner.Relevans för läraryrketDetta arbete är tänkt att generera olika förslag på utvecklingsområden gällande att förebyggaDiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av Diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att Diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap.

Syftet med den här studien var att undersöka om mental trötthet leder till ökad Diskriminering av överviktiga. Genom att använda en dual process-modell, inleddes undersökningen med en bedömningsuppgift som deltagarna fick utföra i labbmiljö. Vid ett senare tillfälle fick var och en ombesörja att de genomförde ett implicit associationstest (IAT), följt av en explicit graderingsfråga, där deltagarna uppskattade en eventuell skillnad i normal- kontra överviktigas mentala prestation. Syftet med dessa tester var att ta reda på om Diskriminering mot överviktiga existerade inom gruppen i sin helhet på såväl implicit som explicit nivå. Hälften av gruppen hade genomgått en kraftig mental trötthetsbelastning före bedömningsuppgiften, med avsikt att se om bias mot överviktiga ökade vid mental trötthet.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka Diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka Diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka Diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkaDiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av Diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av Diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av Diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer.

I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot Diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra Diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot Diskriminering (Lagrum 2003:307).

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk Diskriminering och könsDiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om Diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om Diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den Diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja Diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade Diskrimineringsteorin för Diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka Diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.