Forskning pÄvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende pÄ etnicitet, kön och Älder förekommer pÄ den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utlÀndsk bakgrund att diskrimineras nÀr arbetsgivare vÀljer vilka sökande som skall kallas till anstÀllningsintervjuer. Detta har lett till förslag pÄ avidentifierade, Àven kallat anonyma, ansökningsprocesser dÀr variablerna etnicitet, kön och Älder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sÄdan metod medför. Uppsatsen syftar dÀrför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida anvÀndandet av sÄdana metoder kan medföra en ökad mÄngfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys pÄ hur deltagare och anstÀllda talar om projektet Korta vÀgen i Uppsala.Korta vÀgen Àr ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att fÄ ut utlÀndska akademiker i arbetslivet.VÄra informanter bestod av anstÀllda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vÀgen.FrÄgestÀllningarna har varit hur deltagare och anstÀllda talar om projektet och vilka diskurser som anvÀnds och reproduceras via talet.I vÄrt resultat redogör vi för Ätta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrÄn vÄrt empiriska material. Diskurserna berör kultur, sprÄk, nÀtverk, pedagogik, samhÀllsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar Àven hur majoriteten av diskurserna gÄr att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för mÀnniskors möjligheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering pÄ den svenska arbetsmarknaden finns inbÀddad i vÄr samhÀllsstruktur, och hur vi omedvetet upprÀtthÄller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna pÄ arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsÀttning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna pÄ arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsÀttning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rÀdsla för att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning. Okunskap om funktionsnedsÀttning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsÀttning i Boden, vilket minskar sjÀlvkÀnsla och motivation att söka arbete..

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och krÀnkande behandling i förskolan. Det Àren kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger pÄ förskolor.FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkrÀnkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens anvÀndningi arbetet att motverka diskriminering och krÀnkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och krÀnkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svÄr dÄ det till exempel var svÄrt att fÄ tag i information. AnvÀndningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt pÄ dagordningen, de tycker att den anvÀndssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt Àn som ett innehÄllsförankratdokument. NÀr det gÀller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde sjÀlva behöver mer kunskap i Àmnet och planen behöver pÄ olika sÀtt implementeras meri verksamheten..

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utlÀndsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering sÄ vÀljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benÀgenhet att vÀlja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som anvÀnds Àr semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen MichÚle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkÀnnande. Resultatet visar att juriststudenternas förÀldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation dÀr elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund frÄn Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrÄn deras berÀttelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men ocksÄ i ursprungslandet, det vill sÀga de lÀnder personen vuxit upp i. Vi vill Àven se vilka konsekvenser denna etablering och statusförÀndring leder till för ett begrÀnsat urval akademiker med invandrarbakgrund.FrÄgestÀllningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika lÀnderna och eventuellt skillnaden dÀr emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden?.