Mattias Gardell hÀvdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd pÄ ovetenskapliga grunder och dÀrför inte skulle klara en kÀllkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovÀrdighet eftersom den saknade förstahandskÀllor och istÀllet bara innehöll intervjuer med lÀrare och förelÀsare som arbetar pÄ invandrartÀta skolor i nÄgra svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gÀller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar vÀxer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade pÄ rapportens brister, det vill sÀga avsaknaden av förstahandskÀllor, verkade han under inga som helst omstÀndigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tÀmligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats Àr att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Studier har visat pÄ ett samband mellan försÀmrad arbetsprestation och konflikter som uppstÄr av att familjelivet inkrÀktar pÄ arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillÀmpa familjevÀnliga policies för att stötta sina anstÀllda i att balansera arbets- och familjesfÀren. I och med ökad konkurrens pÄ arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmÀrksammas allt mer. En förÀndrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utstrÀckning vÀljer att Àgna sina resurser Ät effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevÀnliga policies/karriÀrvÀgar och framtrÀdande identiteter pÄ studenters upplevda företagsattraktivitet.

Hur Äldersstrukturen i ett land pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten i Sverige Àr en aktuell frÄga, dÄ den svenska befolkningen hÄller pÄ att bli allt Àldre. Det kommer att pÄverka ekonomin pÄ flera sÀtt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förÀndringar i den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förÀndringarna kommer att pÄverka den ekonomiska tillvÀxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den svenska ekonomiska tillvÀxten. Regressionsanalysen Àr gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika Äldersgrupper pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten pÄ skilda vis.

The main purpose of this paper is to examine how the regulatory environment of ?equality plans" are implemented at the municipal level of decision making in the school environment - in terms of both local politicians, school structures and management by teachers.The paper will present how the implementation theory works in practice by examining two high schools in the Municipality of Norrkoping and see what differences exist in the implementation process of "equality plans" in schools with a variety of high and relatively low immigrant background among students.We will present how it seems from different perspectives. Are teachers today controlled by public professional ethics or personal reasons, where those street level bureaucrats mainly act on feeling depending on the case? And how might this affect the law? Do they in fact understand, or have the knowledge and the willingness to implement?In our study, we are using a comparative case study method with an interview guide. A comparison between the two schoolÂŽs equality plan have been analyzed where we have developed key differences and similarities that we recognized regarding the subject.The results of the study demonstrate that the context is very crucial to addressing these issues.

?LÄngtidsarbetslösa i Sverige har sÀmre hÀlsa och vÀlbefinnande Àn andra grupper och befinner sig i en utsatt position i samhÀllet. Arbetslösa i allmÀnhet har en lÀgre kÀnsla av sammanhang i livet, KASAM. Syftet med studien var att beskriva lÄngtidsarbetslösas livskvalitet samt deras upplevelser och önskemÄl om stödjande insatser för mÀnniskor i denna situation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med Ätta lÄngtidsarbetslösa som var inskrivna i ett projekt i sydvÀstra Sverige.

VÄr avsikt Àr att i denna uppsats utifrÄn Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av hÀndelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.

HIV Ă€r en av de största epidemierna i vĂ€rlden och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV Ă€r en lĂ„ngvarig sjukdom dĂ€r behandlingen bestĂ„r av bromsmediciner. Över hela vĂ€rlden Ă€r HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebĂ€r stora pĂ„frestningar och omvĂ€lvningar i livet. MĂ„nga upplever en kĂ€nsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande.

Uppsatsen har behandlat en frÄga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad vÀrld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjÀlp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benÀmns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framstÀlls och vilka möjliga konsekvenser det fÄr för det sociala arbetet.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Fortsatt stigande konsumtionsnivÄ i redan rika lÀnder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella vÀlfÀrdseffekter och Àr en orsak till ett allt högre tempo i samhÀllet. Ekonomisk tillvÀxt kan anvÀndas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivÄ eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus pÄ tidsbaserad vÀlfÀrd framför stÀndiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angÄende deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förÀndrade ekonomiska och tidsmÀssiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle pÄverkas av minskad arbetstid? Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet.