Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer pÄ den svenska IT-arbetsmarknaden ser pÄ fenomenet högutbildade utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens Àmne Àr att efterfrÄgan pÄ IT-kompetens Àr stor men trots det gÄr mÄnga högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition Àr att förmedla chefernas syn pÄ varför det Àr viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch dÀr det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företrÀde. Studien Àmnar Àven ge en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstÀmmer med tidigare forskning att social kompetens Àr kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag fÄ en förstÄelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

I Sverige finns det idag mÄnga lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet pÄ grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell lÀggning. Det finns dock Ànnu ingen lag som förbjuder diskriminering pÄ grund av Älder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det sÄ kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut nÀr det gÀller förbud mot diskriminering pÄ grund av bland annat Älder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot Äldersdiskriminering ser ut bÄde inom EU och i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbÀttrat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden. Studien bygger pÄ insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlÀnda flyktingars arbetsmarknadsmÀssiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i JÀmtlands lÀn. Resultatet visar att 24 mÄnader efter reformens införande har nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar inte ökat markant pÄ arbetsmarknaden i JÀmtlands lÀn. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsÀttningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgÄng samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats Àr att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlÀnda inför etablering pÄ arbetsmarknaden.

Diskriminering leder till en samhÀllsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Tidigare forskning har kartlagt och pÄvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering pÄ flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen Àr statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktÀr kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhÀllet. Ett problem pÄ forskningsomrÄdet Àr att det saknas empiriska metoder för att kunna sÀrskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien Àr att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna sÀrskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

SmÄbarnsförÀldrarna som ratas pÄ arbetsmarknaden. De fem senaste Ären har DO fÄtt in över 300 anmÀlningar om missgynnande i samband med förÀldraledighet. Att kvinnor Àr klart överrepresenterade bland dessa Àr varken förvÄnande eller svÄrt att belÀgga efter en genomgÄng av anmÀlningarna. Kvinnor kan dessutom anmÀla pÄ tvÄ olika grunder; missgynnande i samband med förÀldraledighet och könsdiskriminering, dÀr graviditet rÀknas in.Vid en jÀmförelse mellan dessa tvÄ anmÀlningsgrunder Àr ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fÄtt sin provanstÀllning avslutad eller pÄ annat sÀtt inte lÀngre fÄtt arbeta kvar. NÀr anmÀlningen istÀllet har rört missgynnande i samband med förÀldraledighet har majoriteten av anmÀlarna, sÄvÀl mÀn som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fÄtt lÀgre lön, sÀmre arbetsuppgifter eller sÀmre arbetstider Àn innan barn kom in i bilden.En annan aspekt Àr att de med osÀkra anstÀllningar Àr hÄrt drabbade.

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

Diskriminering kan ske bÄde pÄ individuell och strukturell nivÄ men den hÀmtar alltid kraft frÄn outtalade normer. Normer som bÀr med sig förestÀllningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som stÀlls utanför, det avvikande. Det kan dÀrmed sÀgas att normer reglerar och kategoriserar, skapar grÀnser och definierar skillnad. Den som Àr inkluderad i normen mÀrker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och krÀnkt. Detta uttryck för negativ sÀrbehandling Àr ett samhÀllsproblem som skolan inte pÄ nÄgot vis Àr förskonad ifrÄn.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad vÀrld och Sverige Àr en nation med en stor demografisk mÄngfald. Detta gÀller Àven hÀlso- och sjukvÄrden. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter frÄn fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet Àr vanligt i hÀlso- och sjukvÄrden. Rapporter frÄn fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering pÄ ett eller annat sÀtt. Diskrimineringen uttrycks pÄ olika sÀtt och yttras frÄn patienter, deras anhöriga samt personal.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp Àr hög och syftet Àr att visa pÄ vilken stÀllning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts pÄ etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utlÀndskt efternamn. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 Är, samt tvÄ intervjuer med tjÀnstemÀn som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver Äterkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tÀnkas förekomma.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ förstĂ„else för hur mĂ€nniskor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende pĂ„verkar deras inkludering i samhĂ€llet och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i sĂ„ fall nĂ€r och hur detta sker. Men Ă€ven hur de ser pĂ„ detta problem. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende nĂ€r det gĂ€ller inkludering i det svenska samhĂ€llet? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ vad de tycker om diskriminering?Antagandena Ă€r att det sker sĂ€rbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och Ă€ven att ett ickenordiskt utseende har betydelse nĂ€r det gĂ€ller inkluderingen i samhĂ€llet.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjĂ€lp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jĂ€mförelse görs med hjĂ€lp av tidigare forskning som gjorts inom Ă€mnet.

Vi stÄr inför en generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden dÄ mÄnga av de som arbetar idag kommer att gÄ i pension inom nÄgra Är. Detta kommer att innebÀra att det blir en brist pÄ arbetskraft i vÄrt samhÀlle. Invandrare utgör idag en stor del av invÄnarna i Norrbotten och studier visar pÄ att det Àr ofta svÄrt för dem att fÄ arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt dÄ de kommer att behövas pÄ arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstÄ. UtifrÄn detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering pÄ arbetsmarknaden i Norrbotten.

Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..