The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play..

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

The present study discusses the political integration of immigrants in local government in the muncipality of VÀxjö from 1971 to 1991 in the form of representation. The main data source consists of lists of people holding local commissions of trust in the various boards and committés appointed by the municipality council, as well as in the council itself. These data are then compared to population statistics from Statistics Sweden. Main findings of the study are that immigrants are insufficiently represented in relation to their proportion of the population. It is suggested that this is a result of structural discrimination and possibly insufficient socialisation..

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Generation Y skiljer sig mycket frÄn andra generationer pÄ grund av uppfostran och samhÀllsförÀndring. Deras intÄg pÄ arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förvÀntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. MÄlsÀttningsteorin tillÀmpades i form av variablerna mÄlsvÄrighet, mÄlspecificitet, sjÀlvbemÀstring och feedback. En enkÀtundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 Är genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom mÄlsÀttning.

I Sverige har varje förÀlder en lagstadgad rÀtt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. FörÀldrarna kan sjÀlva vÀlja hur ledigheten skall förlÀggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de tvÄ mÄnader som Àr knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlÄtas. De sÄ kallade pappa/mammamÄnaderna infördes för att öka uttaget av förÀldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken Àr jÀmstÀlldhetsbonusen som introducerades 2008.

Racial discrimination is a highly topical and burning issue, of special interest in working life. Most researchers agree on that discrimination is a problem in the Swedish labour market. To counteract the ongoing discrimination, a new Anti-Discrimination Act was founded in 1999. The Racial Discrimination Act although appears to be ineffective on the basis of legal usage. Of all the legal cases about racial discrimination in the labour market, there has only been one sentence of guilty stated by the Swedish Labour Court.

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för vÀstvÀrldens allmÀnna syn pÄ muslimer och islam och dÀrefter kontrastera den bilden med hur muslimer sjÀlva vÀljer att bli portrÀtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie Àr mer Àn bara en komediserie, hur verkar den dÄ för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar Àr den tÀnkt att bekÀmpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de Ätta avsnitten i seriens första sÀsong och kunde dÀrmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvÀrldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framstÀller islam och dess utövare som en fredlig religion, en mÄngfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i stÀndig förÀndring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Statistik frÄn de 35 största bemanningsföretagen pÄ arbetsmarknaden pÄvisar att bemanningsbranschen vÀxer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. Det blir dÀrför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gÀllande arbetsmiljö och ansvaret för denna Äterfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar Àr vÀldigt omfattande och vida i sin formulering, frÀmst gÀllande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken Àr tillrÀcklig för att tillÀmpas pÄ arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har Àven undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan pÄ svensk lagstiftning.

The aim of this study was to give an insight of the construction of girls in their relationships with friends and lovers in the Swedish magazine Julia. The magazine turns to girls of age nine to fourteen. The research questions were 1) What is the construction of the girls in their relationships with friends and lovers about in Julia? 2) How are girls constructed in their relationships with friends and lovers? Three issues of the magazine from the winter of 2014 were selected as material for the study. Critical discourse analysis (Fairclough, 1992, 2010) was the point of departure in the analysis.

The purpose of this study is to investigate ethnic discrimination in the recruitment process. National and international law protect individuals from ethnic discrimination by potential employers during the recruitment process.Despite the laws in place to protect human rights, minorities in society do not have the same opportunities in the labor market as the rest of the population. Minorities continue to have difficulties compared to Swedish nationals in the recruiting process. Highly educated immigrants seeking employment in Sweden continue to report being treated unfairly based on their ethnic background.Ethnic discrimination in the recruiting process is based on prejudice and stereotypes that affect decisions whether it is visible or hidden, intentional or unintentional.Under the law, it is not legal to base a decision on prejudices or stereotypes. Therefore, it is important for the employer to highlight the job requirements to ensure the recruitment process is ethical.

SyfteMÀnniskan har genom de senaste decenniernas förÀndringar pÄ den svenska arbetsmarknaden fÄtt en allt viktigare roll i företagens utveckling och kvalitet. Förutom att mÀnniskan fÄtt en viktigare roll har Àven förÀndringarna pÄ den svenska arbetsmarknaden bidragit med en förÀndrad syn hos mÀnniskan.  Idag Àr kraven fler pÄ företaget för att en mÀnniska skall motiveras i sitt arbete.  Det Àr svÄrt som företag att veta vilka faktorer som motiverar ens anstÀllda dÄ mÀnniskans motivationsfaktorer kan variera frÄn person till person dÄ vi vÀrdesÀtter motivationsfaktorer utifrÄn vÄra egna behov och önskemÄl. VÄrt syfte med denna undersökning var att fÄ en större förstÄelse för hur stor betydelse ledaren, kommunikationen och arbetsmiljön har för de anstÀlldas motivation.   MetodVÄr uppsats utgÄr frÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Valet av det hermeneutiska perspektivet berodde framförallt pÄ att denna studie prÀglas av personlig anda, dÀr vi försökt förstÄ och tolka hur intervjuobjekten upplever situationen i sin omgivning.