Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur timanstÀllda inom Àldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen Àr att genererar en förstÄelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anstÀllning i ett emotionellt arbete. Studien baseras pÄ 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa Àr intervjuer med timanstÀllda, entillsvidareanstÀlld samt en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv pÄ den nya arbetsmarknaden..

Generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden har under ett antal Är fÄtt stor plats i media. De sÄkallade 40-talisternas dramatiska uttrÀde frÄn arbetsmarknaden förutspÄs föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst nÄgra av de konsekvenser som vÀntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta pÄ denkompetensdrÀnering som skiftet skulle kunna innebÀra. Bank- och finansvÀrlden Àr enkompetensstark bransch dÀr individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hÄrt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen Àr att mÄnga iden hÀr branschen tillhör den Àldre generationen.

The first part of the thesis consists of a brief introduction to the general principles of target detection and the sensor-systems used. In the following part there is a theoretical description of the algorithms this thesis focuses on. The detection algorithms described in this paper are called Cell Average, Ordered Statistics, 2parameter and Gammadetector. Two different discriminators called Extended Fractal Features and Quadratic Gamma Discriminator are also described. The algorithms are tested on three different types of data, simulated SAR-pictures, authentic SAR-targets and IR-pictures.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden Supported employment anvÀnds eller kan anvÀndas i SverigeFrÄgestÀllningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? AnvÀnder man sig av metoden Supported employment och i sÄ fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förÀndras den av en eventuell anstÀllning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats dÄ detta passade syftet bÀst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försÀkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrÄn 3 valda teman och analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan samverkar och pÄbörjar kartlÀggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlÀtta steget ut i arbetslivet. Supported employment Àr en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stÄtt utanför arbetsmarknaden.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.

Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en studie av hur Veckorevyn under Är 2007, framstÀllde yrken, karriÀr och arbetsmarknad för sina lÀsare. Syftet Àr att undersöka om tidningen Àr en kÀlla till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, dÀr flickor Àr söta och pojkar Àr starka.De frÄgestÀllningar jag jobbat utifrÄn Àr följande; Vilka yrken framstÀlls i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framstÀlls arbetsmarknaden? Finns ?drömjobbet?? Vilket/vika Àr det? Hur framstÀlls det?Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehÄllsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela Ärsupplagan Är 2007. I den kvalitativa delen analyserades bÄde text och bild av speciella artiklar som fokuserade pÄ yrkesliv och karriÀr.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omlÀggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsvÀsendet breddats, Ätminstone till ytan, men samhÀllets krav pÄ möjligheter att vÀlja och flexibilitet pÄ arbetsmarknaden har fÄtt tveksamma effekter i grundskolan, dÀr elever halkar efter kunskapsmÀssigt. Uppsatsens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssÀtt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt pÄ ungdomar i de högre Ärskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar frÄn ungdomarna sjÀlva..

Aim: The purpose of this study is to explore how the media through a certain discourse constructs a view of the labor market and the power relations between companies, unions and employees. The goal is to explore this through studying the media coverage of SAS? financial situation between September-December 2012 and our research question is the following: What view of the labor market and its power relations was constructed and reproduced by Swedish newspapers through their portrayal of SAS during September-December 2012?Method: This study analyses the findings with the help of questions based on theories of social constructivism, discourse, agenda-setting and power. A content and discourse analysis was compiled of 360 articles from five Swedish newspapers that addressed SAS and their situation from September-December 2012. The results of these analyses were further processed using power analysis and John Gaventa?s power cube.Results: In this study we conclude that the medial discourse constructs identities of the different actors and affect power relations between them, in favor of the company.

MÄnga invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid Àr det relativt okÀnt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anstÀllningsÀrenden ocksÄ anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anstÀllning. DÀrför Àr tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter pÄ etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med halvstrukturerade intervjuer och med spÄr av kvantitativt beskÄdande i form av statistiska mÀtningar.

Integration av invandrare pÄ arbetsmarknaden Àr idag en angelÀgen frÄga som diskuteras i den politiska debatten. I arbetet med att skapa sysselsÀttning för utsatta grupper finns stöd att söka i EU:s strukturfonder. Sandviken genomförde ett EU-finansierat projekt vars syfte var att ge invandrarkvinnor bÀttre förutsÀttningar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka förÀndringen genom deltagande i projektet med betoning pÄ graden av socialt kapital. Det finns mÄnga definitioner av begreppet.

BÄde svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer Àr en del mÄnga universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utlÀndskt ursprung berÀttar om vardagsrasism och förhÄllningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berÀttelser narrativt och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berÀttelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades pÄ ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhÄllningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berÀttelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade pÄ deras förhÄllningssÀtt gentemot skilda delar av universitetsvÀrlden..

Idag satsas det inom folkhÀlsoarbetet mycket pÄ arbetsplatsen som arena dÄ arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje mÀnniska ska uppnÄ god hÀlsa. Vad som gör en arbetsplats hÀlsosam Àr individuellt. För mÄnga handlar det dock om att kÀnna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktÀriseras av att mÀn och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesomrÄden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna pÄ arbetsplatserna ofta Àr könshomogena.

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

Bakgrund: RÀttigheterna för homosexuella personer har pÄ senare Är förbÀttrats, men inom vÄrden förekommer fortfarande heteronormativa antaganden.Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vÄrden.Metod: AllmÀn litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktÀr analyserades.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa upplevelser i mötet med vÄrden. Resultatet presenteras i de tvÄ huvudkategorierna ?Diskriminering och stigma? och ?Respekt?.Slutsats: För att fler ska fÄ en positiv upplevelse i mötet med vÄrden Àr det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden..