Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

Vilken grundlÀggande idé utgÄr vi ifrÄn nÀr vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser fÄr detta för synen pÄ individen, individen i samhÀllet samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte Àr en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena vÀrderingar. .

Introduktion: Hiv Àr en virussjukdom som innebÀr bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har Àndrats frÄn att först vara en okÀnd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hÀlsoförÀndring vÀrlden över. Idag lever ca 35 miljoner mÀnniskor i vÀrlden med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet dÄ hos missbrukare och homosexuella mÀn. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt stigmatisering och diskriminering.

"Att skapa bra arbetsplatser för bÄde kvinnor och mÀn, mammor och pappor Àr en överlevnadsfrÄga för svenska företag. Vi stÄr inför en brist pÄ arbetskraft i takt med att de stora fyrtiotalistkullarna börjar gÄ i pension om nÄgra Är. Framsynta företag inser att bÄde pappor och mammor blir förÀldrar." Citatet ovan Àr hÀmtat ifrÄn en rapport gjord av Svenskt NÀringsliv. I rapporten behandlas olika goda exempel frÄn arbetslivet pÄ hur arbetsgivare kan underlÀtta ledighet för förÀldrar. Detta menar rapporten Àr sÀrskilt viktigt för kvinnor dÄ dessa generellt tar mer ansvar för familjen.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori dÀr det praktiska medvetandet Àr i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anstÀllda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrÄn tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten anvÀnds i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojÀmstÀlldhet rÄder inom omrÄdena och trots att de upplever att detta har förbÀttrats sedan nÄgra Är tillbaka, sÄ Àr det mycket som tyder pÄ att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck Àn tidigare..

Sverige kommer inom en snar tid att stÄ inför stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden gÀllande generationer. Baby boom generationen kommer att gÄ i pension och arbetsmarknaden tas över av generation X och Y. Genom att baby boomers lÀmnar arbetslivet och tar med sig sina kunskaper, blir det ett stort tomrum som kan vara svÄrt att fylla av de nÀstkommande generationerna. Emellertid har generation X och Y andra kunskaper som baby boomers saknar. Karakteristiska vÀrderingar Äterfinns hos de olika generationerna, exempelvis vÀrdesÀtter baby boomers hÄrt arbete och lojalitet.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förÀndrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersÀttningen vid arbetslöshet stramades till stor del Ät. MÄnga regleringar rörande lÄginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vÀndas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken sÄg inte alls bra ut. Vid 2005 vÀnde detta, och nÀr mÄnga EU-lÀnder sÄg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se mÄnga förÀndringar som liknar reformen eller syftar till att ÄtgÀrda samma problemomrÄden. Exempel pÄ detta Àr subventioner pÄ vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjÀnster för att hjÀlpa arbetssökande in pÄ marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsÀttning bland ungdomar, Àr till synes en vÀlutvecklad övergÄng mellan skola och arbetsliv samt en kulturell instÀllning och sedvÀnja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lÄgutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstÀrks nÀr allt fler unga inte lyckats komma in pÄ arbetsmarknaden och blir lÄngvarigt arbetslösa. För att ÄtgÀrda problemet att ta sig in pÄ arbetsmarknad, sÀtts de in pÄ arbetsmarknadsÄtgÀrder. StÀmmer medias bild över verkligheten? Hur ser ÄtgÀrderna egentligen ut och hur pÄverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten pÄ personerna sjÀlva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbÀttras? Metod: För att ta reda pÄ svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av 29 artiklar.

Abstract This essay is about girls that have chosen a gender atypical education on a gymnasia level. Since we are living in a society that is still today gender segregated in both working life as well as educational area, we find it interesting that it still exist an paradox which leads us to the question ?why? those girls and boys, woman and man choose so differently. We are not aiming towards study how many girls that have chosen a gender atypical education but rather how these girls that are on the construction program in one of Stockholm?s gymnasium have deliberated and what it is that has influenced them.

Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

PÄ bara nÄgra decennier har kravet pÄ utbildning vuxit markant och dÀrmed ocksÄ antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig pÄ universitetsnivÄ och i vilken utstrÀckning det finns skillnader för mÀn respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. DÀrefter har en jÀmförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvÀrden. Livsinkomsten har rÀknats fram genom att subtrahera nuvÀrdet av alternativkostnaderna frÄn nuvÀrdet av livsinkomsterna.

ÖREBRO UNIVERSITY Department of behaviour, social and legal science Social works C-essay 41-60 p Autumn term 2006 Title: Obstacle to employment on the labour market. Grown-up people with mentally retardation. Authors: Hansen Mikael & Sjöberg Marita Instructor of study: Antonson Sivert ABSTRACT The purpose of this paper is to try tofind out how persons with mentally retardation, working in the municipally daily activities develop and participate in everyday life. We especially want to find explanations for why there are so few among the retarded persons who are taking part in the regularly labour market. What will the instructor within the municipally activities achieve with his/her work? In what way will a retarded person have a possibility to participate in society and to take part in daily activities? Trough observations and semi structured interviews havr information and experience been collected.

Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvÀgar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar ocksÄ pÄ de samhÀllseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet anvÀnder för att anta elever pÄ hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag pÄ alternativa antagningsmetoder, den försöker ocksÄ att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer. Författaren presenterar i bakgrunden material frÄn frisörföretagarna, handelsanstÀlldas förbund, ?frisörskolors? hemsidor, Christina CangemarkŽs uppsats, FG-IntagŽs statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, LÀrarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 dÀrtill SCB statistik. Författaren har Àven genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjÀlp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrÀdare för frisörföretagarna, handelsanstÀlldas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkÀnd betalskola De viktigaste resultaten Àr att: Det finns Ätta vÀgar in i frisöryrket, men det gÄr inte att sÀga vilken vÀg/utbildning som alltid Àr bÀst, beroende pÄ var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen Àr belÀgen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ?bÀsta frisörutbildning?.

Arbetet dominerar mÄnga mÀnniskors liv och att allas rÀtt till arbete innebÀr ofta Àven allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsÀtter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att fÄ ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten Àr att alla som anses vara arbetsföra ska stÄ till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistÄnd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsÄtgÀrder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svÄrare Àn svenskfödda att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel pÄ en arbetsmarknads- och integrationspolitisk ÄtgÀrd kommer uppsatsen att titta pÄ ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.