Idag reser mÀnniskor till allt fler lÀnder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som Àr bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer nÀr en patient reser frÄn en plats till en annan plats, ofta belÀgna i olika lÀnder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehÄlla bland annat tandvÄrd, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med Ären genom att fler och fler resebyrÄer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Lunginflammation drabbar ungefÀr 1 % av Sveriges befolkning varje Är. Med lunginflammation menas att lungvÀvnaden Àr inflammerad och en infektion Àr orsaken. Detta arbete fokuserar pÄ SamhÀllsförvÀrvad Lunginflammation (CAP) orsakad av den grampositiva bakterien Streptococcus pneumoniae som Àr den vanligaste orsaken till CAP. Resistensutveckling hos bakterier gör det svÄrare att vÀlja antibiotika för behandling och Àven att framstÀlla effektiva nya antibiotika. Vid behandling av CAP rekommenderas i Sverige penicillin V i första hand och nÀr infektionen Àr orsakad av bakterier med nedsatt kÀnslighet rekommenderas i stÀllet amoxicillin.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Idag reser mÀnniskor till allt fler lÀnder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som Àr bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer nÀr en patient reser frÄn en plats till en annan plats, ofta belÀgna i olika lÀnder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehÄlla bland annat tandvÄrd, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med Ären genom att fler och fler resebyrÄer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÄnga av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller pÄ nÄgot annat sÀtt upplevde sig bli illa behandlade av nÄgon professionell pÄ sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet pÄ sina praktikplatser. Den webbenkÀt som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade pÄ kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkÀten frÄgade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och pÄ annat sÀtt illa behandlad av nÄgon professionell pÄ praktikplatserna. Vi stÀllde ocksÄ frÄgor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. EnkÀten avslutas med en frÄga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade pÄ nÄgot annat sÀtt av professionella pÄ sina praktikplatser.

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi Àr en omlÀggningsmetod som anvÀnds alltmer pÄ alla typer av sÄr. Behandlingen stimulerar sÄrlÀkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sÄrvÀtska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling pÄ patienter med öppna bukar i samband med omvÄrdnadssituationer utifrÄn sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkÀtstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehÄllsanalys anvÀndes som metod för att analysera resultatet.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mer Àn 2 000 000 mÀnniskor har en utlÀndsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika vÀrderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan pÄverka omvÄrdnaden vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvÄrdnad vid palliativ vÄrd i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehÄlls analys.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svÄrt lidande; sjÀlvskadebeteende och suicidbeteende Àr vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det Àr sÄledes angelÀget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer pÄ inre och yttre motivation och pekar pÄ att en patient som drivs av inre motivation har bÀttre förutsÀttningar för psykoterapi. En enkÀt- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka pÄverkan av psykoedukation pÄ behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.