Uppsatsens syfte var att studera ungdomars erfarenhet av individanpassad öppenvÄrdsbehandling. Mer specifikt hur ungdomarna upplevde att behandlingsarbetet anpassades efter deras behov med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt upplevde ungdomarna att behandlingen var utformad efter deras behov?Vad hade kontaktpersonerna för betydelse för ungdomarnas behandling?PÄ vilket sÀtt upplevde ungdomarna att de hade inflytande och möjlighet att vara delaktiga och pÄverka sin behandling?En kvalitativ ansats har anvÀnts för uppsatsens utformande och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem stycken ungdomar med tidigare erfarenhet av individanpassad öppenvÄrdsbehandling. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av de teman som framtrÀdde vid en innehÄllsanalys. Dessa teman var: Min tid, Att vÄga öppna upp sig, Att ta ansvar för sin delaktighet samt Redo att gÄ vidare?Resultaten visade att samtliga ungdomar haft en positiv upplevelse av sin behandling.

Idag reser mÀnniskor till allt fler lÀnder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som Àr bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer nÀr en patient reser frÄn en plats till en annan plats, ofta belÀgna i olika lÀnder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehÄlla bland annat tandvÄrd, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med Ären genom att fler och fler resebyrÄer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

Under 2000-talet har tvÄ EU-rÀttsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkstÀllas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkstÀllbar i den medlemsstat dÀr verkstÀllighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara nÄgra Är senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Opioidtolerans innebÀr att dos-responskurvan Àr förskjuten Ät höger. Det krÀvs en högre dos för att uppnÄ samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstÄtt. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstÄ under lÄng tid. DÀrför Àr det förvÄnande att flera studier ifrÄn kliniska situationer pÄ humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling mÄnga gÄnger Àr ringa eller uteblir. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka betydelsen av smÀrta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig Ät mellan olika opioider. NÀr opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar mÀn att söka hjÀlp för sitt vÄldsutövande i nÀra relationer samt beskriva olika betingelser som Àr avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frÄgestÀllning var om de hÀr beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att mÀn fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar anvÀnda vÄld. Tre mÀn intervjuades tre gÄnger under sin behandling, det vill sÀga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex mÄnader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.Gemensamt för alla tre mÀn som Àr avgörande för att de söker hjÀlp och fullföljer sin behandling Àr nÀr de upplevde att deras vÄldshandlingar fick allvarliga konsekvenser bÄde för sig sjÀlva och för sin omgivning.En annan avgörande motiverande faktor för dessa mÀn var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berÀttelser.

Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensÄr har en tydlig pÄverkan pÄ patientens livskvalitet pÄ grund av smÀrta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvÄrden och leder till stort vÄrdbehov. Under mÄnga Är har kompressionsbehandling varit det sÀtt man vanligast behandlat venösa bensÄr. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensÄr.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer Ärligen. Vanliga behandlingsmetoder Àr kirurgi, strÄl- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk pÄverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad Àn andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 artiklar analyserades.

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work.

SAMMANFATTNINGÄggstockscancer Ă€r den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje Ă„r fler dödsfall Ă€n nĂ„gon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer Ă€r till stor del Ă€rftligt men kan Ă€ven orsakas av andra faktorer. För att upptĂ€cka Ă€ggstockscancer görs frĂ€mst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna Ă€r kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strĂ„lbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan pĂ„verka individens livskvalitet negativt.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) stÀlls inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som Àr relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering Àr ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försÀmrad livskvalitet för personen i sÄvÀl den privata som den offentliga sfÀren. Orsaken till stigmatiseringen Àr komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra pÄverkan pÄ individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar dÀr fokus ligger pÄ anledningar till att berÀtta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan fÄ för individens liv.

Bakgrund: LÀndryggsbesvÀr Àr ett vanligt förekommande problem. Det finns i dagslÀget mÄnga olika behandlingsmetoder, varav marklyft Àr en form av sjukgymnastisk behandlingsmetod. Det finns endast fÄ studier som gjorts pÄ marklyft som behandling vid lÀndryggsbesvÀr. Syfte: Syftet med denna studie var att studera den sjukgymnastiska behandlingsprocessen nÀr det gÀller marklyft vid diskogena lÀndryggsbesvÀr. Metod: En av författarna observerade en sjukgymnast samt fyra av hans patienter som trÀnade marklyft som behandling mot diskogena lÀndryggsbesvÀr.

Syftet med denna uppsats var att ifrĂ„gasĂ€tta den ofta antagna Ă„sikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstĂ€mmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, sĂ„som diskriminering, fördomar, segregering och motsĂ€ttningar. Nordirland valdes som fallstudie pĂ„ grund av att religionen dĂ€r föresprĂ„kas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig Ă„tgĂ€rd i syftet att lösa problemen i samhĂ€llet.Slutsatsen Ă€r att religionen kan ha en vĂ€rdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det Ă€r dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen pĂ„ konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhĂ€llet kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgĂ„ngspunkt i uppsatsens resultat kan man sĂ„ledes ifrĂ„gasĂ€tta religionens roll som en del av lösningen pĂ„ problemen i dagens Nordirland, dĂ€r en alternativ lösning istĂ€llet kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen pĂ„ religion och istĂ€llet en uppmĂ€rksamhet pĂ„ den nordirlĂ€ndska identiteten, som sĂ€llan föresprĂ„kats i historien..

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att fÄ ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy föresprÄkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick lÀsa en företagspresentation samt kravspecifikation angÄende en ekonomiassistenttjÀnst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt tvÄ manipulationsbetingelser av föresprÄkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick dÀrefter under tidspress, vÀlja tre av de Ätta möjliga CV, som de ansÄg skulle gÄ vidare till intervju.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..