Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Syftet med denna studie var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara vid livsuppehÄllande behandling av anhörig. Kvalitativ metod har anvÀnts. telefonintervjuer gjordes med 23 nÀrstÄende under perioden februari-juni mÄnad 2008. Intervjuerna bandades och skrevs ut ordagrant och analyserades med innehÄllsanaly. efter analys av insamlat material utvanns tvÄ kategorier: positiva och negativa kÀnslor och kunnig och trevlig personal.

Bakgrund: NacksmÀrta Àr ett vanligt förekommande problem i Sverige och utgör en stor kostnad för samhÀllet. En mÀngd sjukgymnastiska behandlingsmetoder för nacksmÀrta finns men effekten av dessa Àr oklar. Ett flertal studier har visat en nedsatt muskelfunktion hos personer med nacksmÀrta. Nyare forskning har dÀrför inriktats mot trÀning av nackmuskulaturen som behandling av nacksmÀrta. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga nÀr man inom sjukgymnastisk behandling anvÀnder sig av specifik nackmuskeltrÀning samt vilka effekter detta har pÄ nacksmÀrta.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka tvÄ procent av befolkningen nÄgon gÄng under sin livstid haft ett bensÄr. Tittar man pÄ enbart venösa bensÄr berÀknas den siffran ligga pÄ cirka 0,12-1 procent. BensÄr Àr ingen sjukdom i sig utan ett symtom pÄ nÄgon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken Àr nÄgon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensÄr Àr kompressionsbehandling.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en bild av hur högstadielÀrare anger att de arbetar mot krÀnkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har nÄgon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels pÄ kvantitativ metod med enkÀter och dels pÄ kvalitativ metod med intervjuer. En enkÀt delades ut till 80 lÀrare pÄ tvÄ högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lÀrare uppgav att de fÄtt ingripa i situationer med krÀnkande behandling. I enkÀterna kom det fram att merparten av alla lÀrare kÀnde att deras arbete mot krÀnkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Denna studie genomfördes i syfte att jÀmföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lÀtt till mÄttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. BeroendemÄtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI anvÀndes vid f ör- och eftermÀtning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemÄtt.

VÄren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och krÀnkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgÄr tydligt att krÀnkning och diskriminering inte fÄr förekomma pÄ grund av sexuell lÀggning. Det hÀr Àr ett examensarbete som just handlar om elevers instÀllning till sexuella minoritetsgrupper ? tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och vÀrdegrund.

Flyktingar Àr personer som lÀmnat sitt hemland pÄ grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hÀlsobesvÀr Àn den övriga befolkningen i de vÀrdlÀnder de befinner sig i och enligt de mÀnskliga rÀttigheterna har de rÀtt till vÄrd. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskriva vilka hinder som finns nÀr flyktingar i industrialiserade lÀnder ska fÄ vÄrd. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska fÄ och kunna ta emot vÄrd.

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.