Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.

Abstrakt Den här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Denna single case studie, med multipel baslinjemätning över beteenden, utvärderade huruvida frekvensen traumarelaterade undvikandebeteenden minskade vid 12 sessioners behandling under 6 veckor med Seeking Safety (en behandlingsmanual med copingstrategier för PTSD och samtidigt missbruk), hos patienter med PTSD som inte bedömts lämpliga/redo att direkt börja traumafokuserad KBT. Därutöver utvärderades huruvida behandling med Seeking Safety, kunde öka villigheten att genomgå traumafokuserad KBT. 4 patienter deltog i studien varav 3 fullföljde behandlingen. Resultaten visade en svag tendens i riktning med hypoteserna, men studiens resultat i sin helhet ger ej stöd för behandlingens effekt hos patientgruppen. Av denna studie går ej att utläsa huruvida behandling med Seeking Safety kan leda till minskning av traumarelaterade undvikande-beteenden..

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av operation följt av postoperativ rehabilitering jämfört med konservativ behandling för patienter med lumbalt diskbråck. Ryggbesvär är ett vanligt problem för samhället och diskbråck i ländryggen är den vanligaste ryggdiagnosen. Detta resulterar i stora kostnader för samhället på grund av antalet sjukskrivningar. Vid smärta från diskbråck rekommenderas i första hand konservativ behandling. När smärtan är outhärdlig och patientens livskvalité påverkas övervägs operation som nästan alltid används i ett smärtlindrande syfte.

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report Zigenarfrågan (SOU 1956:43) and with the report Romers rätt (SOU 2010:55). The report Romers rätt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation Zigenarfrågan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ?structural discrimination theory?.

Urininkontinens är en sjukdom som många inte vill prata om. Kvinnor somdrabbas av urininkontinens väljer att söka hjälp sent efter sjukdomsdebut pågrund av olika rädslor. Till exempel så vet få kvinnor vad det finns förbehandling och de har en rädsla för att andra ska få veta om deras problem.Urininkontinensen ger en försämrad livskvalité för kvinnorna och ger bådepsykologiska konsekvenser och påverkan på det sociala livet för den som ärdrabbad. Syftet med detta examensarbete var att beskriva kvinnorsupplevelser vid behandling av urininkontinens. Utifrån den systematiskalitteratursökningen som genomfördes valdes sexton artiklar ut medinifrånperspektiv som svarade mot syftet.

Transdiagnostisk KBT-behandling har under senare år blivit ett allt vanligare forskningsområde. Företrädare för transdiagnostiska behandlingar har argumenterat för att gemensam psykopatologisk grund och gemensamma verksamma behandlingsmekanismer vid emotionella tillstånd gör att patienter med olika diagnoser och med komorbida tillstånd kan ha hjälp av samma behandling och att transdiagnostiska behandlingar kan öka tillgången till evidensbaserad behandling. Unified Protocol är en transdiagnostisk behandling vid emotionella tillstånd. Syftet med denna studie var undersöka effekten av Unified Protocol som gruppbehandling i reguljär psykiatrisk vård. Behandling genomfördes med sammanlagt 23 deltagare.

Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.