Sök:

Sökresultat:

248 Uppsatser om Disciplinärt samhälle - Sida 14 av 17

Liv i gr?nslandet mellan behov och begr?nsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av r?ttspsykiatrisk v?rd.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

HÀstens betydelse för motivationen till lÀrande

Syfte: Studien tar sin utgÄngspunkt i hur elever pÄ Hippologigymnasiet ser pÄ hÀsten som moti-verande faktor i deras lÀrande. Syftet med denna undersökning Àr att beskriva och försöka skapa bÀttre förstÄelse för pÄ vilket sÀtt hÀsten direkt eller indirekt betyder för motivationen till lÀrande. Med utgÄngspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, kÀnsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hÀsten och mÄlinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Metod: Studien baseras pÄ kvantitativ och kvalitativ data frÄn 49 enkÀter (svarsfrekvens 74 %) samt pÄ en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmÄga och ledarskap utvecklas i stallmiljön.

Ett slag för njutningen. En studie om BDSM-utövande inom relationer

The purpose of this study is to hightlight experiences of living in a relationship where BDSM is being exercised. The acronym is an umbrella term for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism. The study is based on qualitative interviews with five persons who define themselves as BDSM practitioners. The overall questions of this study are: How does the BDSM practice appear in everyday life? How did the practice start and how has it developed over time? What's included in the sexual BDSM practice? The empirical material has been analyzed with interactionism as the theoritical framework. The picture that emerges is complex.

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Behavioral Finance - Empirisk studie av fullmÄneeffekt pÄ Stockholmsbörsen

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken. Sammanfattning Titel Behavioral Finance? Empirisk studie av fullmĂ„neeffekt pĂ„ StockholmsbörsenSeminarium 2006-01-17/18/19Ämne / Kur's FEK 582 Kandidatseminarium, 10 pFörfattare Björn Antonsson (800608-4654) Carl KĂ€llstrand (800403-3554) Johan Sandh (810225-1553)Handledare Tore ErikssonNyckelord: Behavioral Finance, Indexstudie, Anomali, FullmĂ„ne, Effektiva marknaderSyfte Syftet med vĂ„r uppsat's Ă€r att undersöka förekomsten av fullmĂ„neeffekt pĂ„ Stockholmsbörsen.Metod Vi kommer att tillĂ€mpa en abduktiv ansat's (en kombination av induktiv och deduktiv ansat's) eftersom vĂ„r kvantitativa indexundersökning, med klart induktiva förtecken till stor del kommer att kombinera's med den mer deduktivt inriktade appliceringen av relevanta teorier. Indexundersökningen genomför's för att vi sedan, baserat pĂ„ induktiv metodik, ska kunna angripa och behandla presenterade hypoteser och problem.Teori Behavioral finance som disciplin vinner mark i den allmĂ€nna finansiella diskursen sĂ„vĂ€l pĂ„ ett akademiskt, som pĂ„ ett praktiskt plan. Hypotesen om de effektiva marknaderna (EMH) anse's i USA, dĂ€r den mest omfattande forskningen Ă€ger rum, ha förlorat stor del av sin autenticitet och ersatt's av bland annat behavioral finance teorier.

Distansledarskap ur medarbetarperspektiv

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Bland Àckliga fittor och kunskapsluckor : En kritisk analys av tonÄrstjejers sexuella agens och dess frigörande och diciplinerande potential, baserat pÄ berÀttelser av barnmorskor och kuratorer

Ett anvÀnt begrepp nÀr det gÀller tonÄrstjejer och sexualitet Àr sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie Àr att nÄ en ökad förstÄelse av vad som pÄverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonÄrstjejer, utifrÄn berÀttelser av tvÄ professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet Àr ocksÄ att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrÄn ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar frÀmst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonÄrstjejer samt att deras förmÄga att ta sjÀlvstÀndiga beslut i relation till sexualitet Àr avhÀngt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod anvÀndes vid tolkningsförfarandet.

"Vad f*n har jag valt f?r utbildning?" ? en kvalitativ unders?kning om kulturstudenters relation till sina studier

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Samverkan vid v?rd?verg?ng av ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov - den kommunala prim?rv?rdssjuksk?terskans erfarenheter

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Den andra chansen : Kriminellas vÀg tillbaka till samhÀllet

Syftet med denna studie var att fÄ tydligare kunskap och kÀnnedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag fÄ bÀttre förstÄelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bÀttre förstÄ problemomrÄdet har jag anvÀnt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter pÄ ute i det fria livet.  Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Intervjuer Àr genomförda med 7 personer.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Pedagogiskt ledarskap: en studie om vilka kompetenser en
pedagog behöver för att skapa goda förutsÀttningar för dagens
elever

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->