Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mängder av möjligheter för personer med funktionshinder som påverkar deras förflyttningsförmåga. Hjälpmedel kan underlätta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mål och mening med livet. Delaktighet förändras med åldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvändare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat använda elrullstol ? en jämförelse mellan yngre och äldre användare.

Arbetsterapeuter har aktivitet som fokus och deltagande i aktiviteter kan leda till ökad livstillfredsställelse. I den betydelse som begreppet livstillfredsställelse användes i denna studie var en individ tillfredställd antingen i livet i allmänhet och/eller inom ett specifikt område (domän). Studiens syfte var att undersöka hur vuxna personer med fysiska funktionshinder upplevde att handikappidrotten påverkade livstillfredsställelsen. Undersökningsgruppen bestod av 22 deltagare i åldrarna 20-75 år som hade fysiskt funktionshinder och som deltog aktivt i någon form av idrott. I studien skattade deltagarna sin tillfredsställelse genom Fugl-Meyers självskattningsinstrument Livstillfredsställelse 11 (Li Sat-11) samt ett egenkonstruerat frågeformulär om hur idrotten påverkade de olika domänerna i LiSat-11.

Förskrivning av elrullstol är en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbättrad hälsa för personer med nedsatt förflyttningsförmåga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hälsa. Studien är kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som använder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. Frågan är om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjälp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förändrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten på ett för dem mycket positivt sätt.

Långvarig smärta kan ha konsekvenser för det dagliga aktivitetsutförandet och i förmågan att bibehålla aktivitetsbalansen. Att införa aktivitetspacing i behandlingen för smärtpatienter kan innebära att aktivitetsutförandet upplevs på ett mer tillfredsställande sätt och skapar en balans mellan aktivitet och vila. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter inom föreningen Legitimerade Arbetsterapeuters Algologiförening (LAAF) känner till och arbetar i enlighet med aktivitetspacing i rehabiliteringen av personer med långvarig smärta. En enkätundersökning utfördes på 39 arbetsterapeuter som är medlemmar i LAAF. Resultatet visade att ungefär 75 % av arbetsterapeuterna kände till och arbetade med aktivitetspacing.

Människan är till sin natur en social varelse och många sammanhang förutsätter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebär en stark rädsla för att bli utsatt för andra människors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med många aktiviteter i vardagen, som t.ex. att läsa högt inför andra människor, gå på fest eller äta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur några arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

This candidate essay aims to examine the possibilities occupational therapists (OT) have in order to support refugee children in Sweden. The authors find the subject of current interest because there is a constant and frequently debate in our society concerning refugees, which makes us question what role the OT could have with this group. Method: This study has a qualitative approach with focus group methodology as method. At two occasions, four respectively three OTs met to discuss an in advance given interview guide. The discussions were coded on the basis of person-, group- and society perspectives.

Syfte: undersöka och jämföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos två grupper av människor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat på rekryteringsgruppens läger och den andra gruppen har inte varit på något läger men antagits till nästa.Design: Statisk gruppjämförelse av två grupper där den ena har genomgått ett läger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva män och kvinnor med ryggmärgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit på lägret skattade högre delaktighet på åtta av de elva frågorna. De skattade också högre siffror på den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser på att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit på rekryteringsgruppens läger.

Under de senaste åren har mindfulness, ett tankesätt inspirerat av zenbuddismen, börjat utbreda sig i västvärlden. På svenska översätts ofta begreppet mindfulness till ?medveten närvaro?. Mindfulness kan beskrivas som en sorts livsåskådning med antaganden och värderingar om människan och världen. Sambandet mellan en persons livsåskådning och dennes hälsa har mer och mer börjat uppmärksammas.

Då barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering är de i behov av hjälp med olika saker som inskränker och försvårar deras liv. Att få ett barn motiverat till att prova ut hjälpmedel eller träna sådant som deras kamrater kunnat i flera år, kanske inte alltid är så lätt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

I vår studie har vi kommit fram till att det inte finns någon entydigt och klart svar på våra frågeställningar. Vårt exempelföretag Previa visar och mäter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter Hälsoeffekten. Verktyget fungerar så att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sällan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstår, det vill säga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan påvisas att problem i framtiden kommer att uppstå och då inte heller åtgärdas.

Our companion animals can, with or without symptoms, carry infectious agents which have a potential to induce diseases in man, so called zoonoses. An immune compromised person has an increased risk of becoming infected by various agents, and thus also has an increased risk to become infected by one?s own companion animals. A study was carried out within the veterinary program at SLU, Sweden, based on a questionnaire answered by 31 physicians, 31 veterinarians and interviews of 30 immune compromised persons in Sweden. The study investigated the following questions: Which zoonoses do physicians and veterinarians consider to be the most important to inform immunecompromised persons about? How are immunecompromised persons being informed by their physicians about the risk of catching zoonoses from their companion animals? How are the owners of zoonosis-infected animals being informed by their veterinarians about zoonoses? Does veterinary medicine and human medicine communicate about zoonoses, in order to take the best care of immunecompromised persons in contact with animals? The results of our study imply that: - Physicians and veterinarians differ about which zoonoses immunecompromised persons should be informed about. - Only oral information is passed to immunecompromised persons and animal owners.

När en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.

The aim of the study is to get a better understanding of leader's reactions in a crisis situation, and to examine whether locus of control and coping strategies can be related to leaders need for social support. The role of a leader in a crisis situation is complex and includes several aspects which must be illustrated to understand the leader's situation. Four leaders have participated in the study. The methods that have been used are questionnaires for measuring locus of control and coping and semi-structured interviews. The results show that search for social support cannot be seen as an outcome of a specific locus of control or coping strategy.

Fibromyalgi innebär smärta i muskelfibrer och är en komplex sjukdom med många och skiftande symtom. Sjukdomen är som mest utbredd bland kvinnor i arbetsför ålder och kan påverka arbetsförmågan. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva vilka arbetsuppgifter personer med fibromyalgi upplever som svåra att utföra. Vi ville även undersöka vilka anpassningar som är av betydelse för att en person med fibromyalgi ska kunna stanna i eller återgå till arbete. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som hade diagnosen fibromyalgi.