AbstractWhen the Swedish Centre Party, Centerpartiet, just before Christmas 2012 released a draft for new program of ideas a powerful "winter storm" broke out. Ideas that Centerpartiet would abolish compulsory schooling and the right to inheritance and allow polygamy are just a few of the things that cause alarm.It's not the first time during the last years the Centre Party is associated with neo-liberal elements in their party?s ideology. In 2007 Erik Ullenhag criticized Centerpartiet for their new neo-liberalism was a danger to the alliance.The aim of this study is to investigate whether it is possible to see a change in Centerpartiets ideology and how deep it is. From an idea analytical approach based on ideal types, created for social liberalism, neoliberalism and ecohumanism, the party programs from 2001 and 2013 are studied.

Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001..

Offentlig upphandling är reglerad i lagen om offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgår summan av all upphandling varje år till cirka 500 miljarder kronor.Det är Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och därför är det viktigtatt pengarna används på ett så optimalt sätt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mängder varor och tjänster varje år, har upphandling en betydande effekt påmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillämpa miljökravinom offentlig upphandling men direktiven är inte reglerad i lag och upphandlare fårdärmed själva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det är då viktigt föroffentliga myndigheter att ha i åtanke den påverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att främja miljömål. Upphandling kan i dessa fall användas somstyrmedel för nationella och interna mål samt att främja ett ökat miljötänk och enhållbar utveckling.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

This essay is aimed at exploring how governments inclination to adhere to international human rights law develops in the wake of interstate conflicts. It examines how human rights in Eritrea and Ethiopia has developed after the war in 1998-2000 by examining the historical background to the war, and reviewing country reports from United States State Department and Amnesty International between 2001-2005.The result of the paper shows that Eritrea's adherence to human rights suffered setbacks, and that some of these happened due to the aftermath of the war. Ethiopia also had some lesser setback primarily due to internal turmoil. The essay concludes that states adherence to human rights in postconflict situations depend on if the war severely weakened the state, in which case the state becomes more repressive in order to cling to power..

Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

This thesis highlights the complex relationship between social movements and the mass media. The new social movements really have to struggle to get access to the media sphere, often enforced to use spectacular media strategies, and at the same time maintain their political messages. This struggle gives us reason to question the liberal notion of the media as a neutral arena for political communication and debate. In fact we argue that the media industry should be seen as a powerful actor and that the mass media serves to maintain and enforce an ideology that serves the political and economic elites in the liberal capitalist democracy. The Social movements that seek to question these elites and present an alternative, as they did during the EU-meeting in Gothenburg 2001, quite clearly gets far from neutral media image of the political actions taking place instead the are portrayed as violent or associated with violence and not presented as legitimate or believable political subjects..

This study is based on the discussion of the rapid development and use of the Internet and its role in transforming the religious landscape. More specifically it focuses on the Swedish Muslim cyber landscape and how this has changed over the passed twelve years. Göran Larrsons study Svenska cybermuslimska miljöer i början av det 21 århundradet (Swedish Cybermuslim Enviroments in the start of the Twentyfirst Century) from 2001, is being used as a starting and reference point. The general purpose of this essay is to study religious change online. The specific aim is to investigate if and in that case, how and why the Swedish cyber-Islamic landscape has changed and developed in the last twelve years.The questions to be answered in this study are:- What Muslim actors (groups, individuals and organizations) are represented on Swedish web pages in 2013?- Have the Swedish Muslim cyber landscape changed with respect to the number of web pages, content and actors since 2001, and can these changes be understood and analyzed with the help of existing research on religion and new media and Islam and Muslims in Sweden?The result of this essay shows that there has been a dramatic change regarding the activity in the Swedish Muslim cyber landscape.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat ?Winners Curse?, ?Cascade theory? och ?Signalling theory?.Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på direktivets revidering.

Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas.

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.