Trees of Bergvik apple (Bergviksäpple) planted between 2001 and 2007 have shown varying harvest. This study investigates why some trees gets low or no harvest while others get significantly higher harvest. The aim is to identify some reasons why fruiting differs between the trees and if possible suggest and/or enlighten the tree owners what can be done to improve fruiting. The study includes 25 trees, mostly located in Hälsingland, Sweden. The tree owners have answered two questionnaires, first in the spring with questions regarding flowering and the second in the autumn, regarding harvest.

Abstract This essay discusses whether or not the technical assistance given by The WTO will effect the reduction of poverty in LDCs. The liberalization of trade is considered to be one of the main forces behind economic growth and the reduction of poverty. Can trade reduce poverty?The WTO formed The Integrated Framework pro to the Doha Round in 2001 to assist the LDCs in aiding them implement the WTO's framework. Has this implementation been effective?The WTO also created The EPRP program to the Doha Round in order to create poverty reducing projects amongst developing countries.

The eighth of august the Olympic games in Beijing started. The chinese regime promised to improve the human rights situation in the country if awarded the Olympic games 2008. The decision to place the games in Beijing arouse severe critique and many questioned how the International Olympic Committe could place the games in a country that so obviously violate basic human rights.The main purpose of this essay has been to analyse what consequences the Olympic Games has given the human rights situation in China. In order to accomplish this I have studied some specific human rights, which I consider to be directly linked to the games. I found that the situation for these human rights has infact worsened since 2001 when China was awarded the games.

EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten.

Uppsatsens syfte har varit att med stöd av André Beaufres teori om den totala strategin beskrivaoch analysera främst USA:s agerande under det förlopp som ledde fram till Kosovokriget 1999.Det studerade materialet har till övervägande del haft amerikansk härstamning vilket naturligtvisinneburit att en viss försiktighet har måst iakttas med avseende på resultatet av analysen.Oberoende källor har därför använts för att kontrollera resultatet av parternas åtgärder när så harvarit möjligt. Undersökningen har, efter en rekonstruktion av händelseförloppet, syftat till attanalysera USA:s strategiska målsättning i Kosovokonflikten och åtgärder för att uppnå dennaliksom de serbiska motåtgärder dessa genererade. Analysen har visat på handlingsfrihetenscentrala betydelse för såväl möjliga val av strategisk målsättning som förmågan att uppnå denna..

Syftet med mitt arbete var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att tolkas i kursplanerna för ämnet Svenska som andraspråk, kurserna A och B, men också vilka uppfattningar av ämnet som finns bland verksamma lärare på gymnasiet. För att ta reda på vad Svenska som andraspråk är i teorin har jag läst forskning som gjorts kring andraspråksundervisning, men jag har också med utgångspunkt i teoretiska ämneskonceptioner analyserat de direktiv som finns i Skolverkets kursplaner och beskrivningar av ämnet. För att få svar på hur gymnasieämnet utformas i praktiken har jag använt mig av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. För att få ett djupare och mer nyanserat resultat har jag också gjort kvalitativa intervjuer. Informanterna i undersökningen bestod av undervisande lärare i ämnet.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Denna undersökning hade som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar köksmästare på restauranger när de köper fisk i allmänhet och torsk specifikt. Vi ville fånga dessa personers resonemang kring inköp och servering av torsk, samt hur torskdebatten påverkat dem. Med undersökningen ville vi också undersöka hur de ser restaurangers roll som samhällspåverkare.För att besvara våra frågor använde vi oss av öppna intervjuer med fyra köksmästare på fisk- och skaldjursdominerade restauranger. Frågorna behandlade deras resonemang omkring fiskinköp, samarbete med leverantörer, torsk som råvara, torskdebattens påverkan på dem och deras syn på miljömärkning av fisk och restauranger.En del av vad vi fann stämde väl överens med tidigare modeller och undersökningar. Vid fiskinköp var kvalité och pris de faktorer som påverkade köksmästarna mest, men även moral och miljö spelade in.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers förhållningssätt till läxor och läxans olika effekter. Förutom litteraturen vi läst så har vi utfört enkäter och observationer på två olika skolor i år 4. Frågorna i enkäten var både kvantitativa och kvalitativa. I vårt resultat har det visat sig att de flesta eleverna med ett tydligt förhållningssätt tillhör det som Österlind (2001) kallar för ett godvilligt förhållningssätt. Det innebär att de accepterar läxorna, trots att de inte alltid ser dem som givande eller roliga.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Denna rättspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en växande energianvändning, en målsättning om ökad tillväxt och konkurrenskraft, den osäkerhet som extern energitillförsel bär med sig samt vår oro för växthuseffektens globala påverkan, har energifrågan fått allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok från 2001 identifierar gemenskapens förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie är att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvägagångssätt för att trygga en hållbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar även den strategiska roll som energifrågan har vilket också skildras i de olika beslutsunderlagen.

Även om pappor är underrepresenterade i forskning om föräldraskap (Pleck, 2012), är det ett kunskapsområde som växer (Plantin, 2001). En känslomässig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, därför har vi undersökt hur pappor talar om känslor med frågeställningarna: Hur förstår papporna de respektive känslorna när de är tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita föreställningar framträder när informanterna talar om att visa känslor när de är tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i åldrarna 3-12 år. Utifrån diskurspsykologisk metod framträdde olika sätt att förstå glädje och kärlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vår utgångspunkt att känslor produceras för och under specifika tillfällen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell föreställning om att visa känslor efter barnens behov.

During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees? employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ?for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §.