Den här uppsatsen belyser problematik kring stadieövergången mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper beträffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielärare i svenska förvantar sig att elever ska behärska för att fåbetyget godkänt i svenska i årskurs nio och på så sätt vara förberedda införgymnasiet. Lärarnas åsikter har framkommit genom en kvantitativenkätundersökning där svaren visar att gymnasielärarna har något högreförväntningar gällande elevers kunskap i detta sammanhang. Då lärarna gavsmöjlighet att fritt återge sina synpunkter i enkäten under rubriken övrigt ärundersökningen i viss mån även kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv när det gäller grammatik på högstadiet.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet.

Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlätta för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd. Undersökningen har genomförts i enkätform där textillärare som arbetar med portfoliometodiken har fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att när man arbetar med portfolio i textilslöjden så sparas alla elevens arbeten. Den färdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvärdering och i de flesta fall även med lärarens kommentar. Däremot är det ingen som sparar någon bild på produkten under arbetets gång. Trots att fokus har flyttats från produkt till process i Lpo 94. Nästan samtliga lärare tycker sig se att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjälper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det är lättare att motivera eleven att skriva en utvärdering.

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

The terror attack in New York year 2001 was a turning point in international politics. New policies were reformed in both USA and EU to secure their citizens from terrorism. The power of the institutions has developed and the question is; how does the new security policy affect people?s freedom? Is it the agencies new policies that are restricting the freedom or the actions of a terrorist? The purpose of this study is to examine if the security policies in USA and EU are protecting their citizen?s freedom. Many individuals are not aware of how much the security policies are affecting their lives.

SammanfattningI vår uppsats undersöker vi en särskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda på elevernas, lärarnas och specialpedagogernas/speciallärarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig åt. Med hjälp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstå hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sätt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt är att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, något som vi därför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi använder oss av som metod ger oss möjlighet att tränga in på djupet av respondenternas uppfattningar.

The aim of this study is to describe how reviews of literature in Bonniers litterära magasin and Expressen changed during the period 1964-2004. The investigation is based on 20 reviews of novels and short stories, which are analysed with a method described in Hellspong and Ledin (1997) and inspired by Halliday. The theoretical frame of the investigation is founded on critical discourse analysis (Fairclough 1992 & 2001) and Habermas´social theory of the public sphere.The investigation shows, among other things, that the reviews became shorter and easier to read in both paper during the period. The investigation also shows that the genre´s style, composition and contents are relatively stable, and that current ideologies in society have a tendency to be reflected in the reviewers´evaluation of the books. To generalize, the reviews thus developed from a poetic genre in 1964, to become political in the 1970s, academic in the 1980s, feminist in the 1990s and finally an intermedial genre in 2004..

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

det här arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angående förskollärare och barnskötare i förskolan förändrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrån de mål och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien från 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan såg ut och vad som var viktigt gällande utbildning och lämplighet men också vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver även faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna ät såsom styrdokument och utbildning som krävts för de olika yrkesgrupperna. Vi använder oss av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhållande till givna styrdokument.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen.

This paper refer to examine how the employees at the socialoffices in Skåne feel. Our purpose was to bring light over the healthaspect on the basis of these questions at issue: - To examine the employees experience of their own health at the socialoffice. - To examine different factors that affect the health at the place of work. - To examine if the experience of meaningfulness affects the health. In our work we have chosen questionnaires and then we have connected our results to two models that we found relevant to the investigation.

Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt..