Syfte Syftet med rapporten är att undersöka hur föreställningen att omsorg är någonting kvinnligt tar sig uttryck bland medarbetarna i hemtjänsten i det direkta arbetet med omsorgstagarna. Syftet är även att försöka förstå den rådande kvinnodominansen inom hemtjänstyrket. Frågeställningar Hur ser föreställningen kring att omsorg är någonting kvinnligt ut bland medarbetare i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur reproduceras och/eller omformas föreställningen omsorg är någonting kvinnligt i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur kan den rådande könssegregeringen inom hemtjänstyrket förstås?Metod Vi har använt oss av kvalitativ metod och utfört åtta semistrukturerade djupintervjuer. Våra informanter utgörs av medarbetare inom hemtjänsten och urvalet har gjorts med tanke på att få variation gällande kön, ålder samt erfarenhet inom yrket.

I allt större utsträckning måste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. Därför använder organisationer nyttovärderingsmodeller allt mer som ett hjälpmedel för att kunna påvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar får man dock inte enbart genom att nyttovärdera, detta beror på att dessa modeller inte säger hur de förväntade och utmålade nyttoeffekterna ska säkerställas utan bara vad man siktar på. Därför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjälpa organisationer i sitt arbete med att uppnå de förväntade nyttorna från en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovärderingar och frågorna som ställts utgår från teorier som behandlar nyttovärderingar.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna på framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förändras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas på den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen används artiklar inom området för socialt hållbara investeringar. De svar som erhålls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jämförs med tillgänglig forskning på området.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel på var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tänkas bero på. Slutligen väcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera väl. Undersökningen grundas till att börja med på en referensram av teoristudier inom tre huvudområden, där de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lärare som leder en arbetsenhet bestående av ca 75-100 elever.

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas.

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag är viktigt för att dessa ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Då el- och andra energipriser förutsägs stiga i framtiden ökar även företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts på GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlägga företagets energianvändning och därigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. Kartläggningen har haft särskilt fokus på elenergianvändningen då denna står för den största kostnaden bland energislagen. Hänsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsåtgärderna har beräknats.Kartläggningen har genomförts genom mätningar av elanvändningen på produktionsnivå i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mätdata över elanvändningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

I denna studie görs ett försök att öka förståelsen kring hur den inkommande direkta solinstrålningen blir påverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfären. Studiens syfte är att se om det statistiskt går att detektera någon trend i SMHI s mätningar av direkt solinstrålning vid elva mätstationer i Sverige mellan åren 1983-2003. Här undersöks även om partikelhalten i luften har förändrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrålning kan kopplas ihop med förändrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förändrat ozonskikt kopplas också samman med resultaten. Det finns säsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrålningen och därför appliceras månadssummerade värden i Seasonal Mann Kendall test for trend som är fördelningsoberoende.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat.

Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt.