Att vÀrdera investeringar i IS skiljer sig Ät frÄn vÀrderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara vÀldigt komplexa och dÀrför kan vÀrdet av en investering i IS vara svÄrt att vÀrdera. Den svÄrvÀrderade nyttan som IS orsakar har tidigare sÀllan varit accepterad att ta med i vÀrderingar pÄ grund av att den inte direkt gÄr att kvantifiera. För att pÄ ett strukturerat sÀtt uppskatta den svÄrvÀrderade nyttan med IS-investeringar har vÀrderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem Àr en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida ett företags Älder, storlek, framgÄng och bransch pÄverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin Àr investeringarna beroende av tillgÄngen pÄ kapital. Dessutom pÄverkar ett företags position pÄ marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hÀnförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrÄn företagens Ärsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys.

Majoriteten av vÀrldens extremt fattiga bor i rurala omrÄden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att lÀnderna kommit en bit pÄ vÀgen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hÀlften av befolkningen pÄ landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primÀra sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks nÀrmare i denna uppsats som Àr en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer Àven den makroekonomiska politik som förts i lÀnderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan pÄ sektorn att granskas.

I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översÀtts till ryska. Som kÀlla har anvÀnts utdrag ur nÄgra skönlitterÀra svenska texter och deras ryska översÀttningar. Undersökningen Àr i huvudsak kvantitativ och hypotesen Àr att infinitiv förekommer oftare i svenska Àn i ryska. Förutom de direkta översÀttningarna av svenska infinitiver udersöks Àven nÄgra fall dÀr ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stÀmmer bÄde för de direkta översÀttningarna och Àven nÀr man jÀmför det totala antalet infinitiver i kÀllsprÄks- och mÄlsprÄkstexterna..

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga. För att belysa de hĂ€r aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anstĂ€llda anvĂ€nder dataprogrammen, pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstĂ„tt sedan datorn har införts. Vi föreslĂ„r ett antal förslag/förbĂ€ttringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssĂ€ttet..

De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.

UtlÀndska direktinvesteringar Àr avgörande för en regions utveckling. Investerarna i sin tur Àr intresserade att investera i miljöer dÀr det finns positiva förutsÀttningar för en lyckad investering. SÄdana förutsÀttningar kan bland annat, vara; gynnsam storlek pÄ marknad, stabil ekonomisk situation, grad av öppenhet, infrastruktur och kostnad för arbetskraft och investeringar. De bÄda delstaterna Pernambuco och Para i Brasilien har lÀnge haft svÄrt att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Följaktligen ligger man efter övriga Brasilien i mÄnga avseenden nÀr det kommer till exempelvis levnadsstandard och utbildningsnivÄ.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för respektive stats förutsÀttningar att attrahera investeringar baserat pÄ variabler som tidigare forskning presenterat.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Dagligvaruhandeln erbjuder ett stort antal arbetstillfÀllen i Sverige och antalet anstÀllda i branschen ökar i stadig takt. Svensken Àgnar i genomsnitt tvÄ och en halv vecka per Är Ät att handla och livsmedelsförsÀljningen i landet ökar. Ur ett konkurrensperspektiv innebÀr detta att det Àr av stor vikt att erbjuda kunden en positiv upplevelse i butik, nÄgot som till stor del pÄverkas av personalen. ICA Àr Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln och ett av Sveriges starkaste varumÀrken. Inom ICA-koncernen agerar ICA-handlarnas Förbund som ett kommunikationsled mellan handlare och ledning.

Denna uppsats Àr en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av LÀnsförsÀkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och anvÀndarperspektiv med utgÄngspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrÄn en modell som beskriver hur ekonomistyrningen pÄ ledningsnivÄ ger upphov till funktioner pÄanvÀndarnivÄ. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner pÄ anvÀndarnivÄn tyder pÄ en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder pÄ att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Informationsteknologin (IT) fortsÀtter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som Àr inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosÀkerhet vid investering i IT. Företagare stÀlls inför en rad dilemman: var, nÀr och hur ska investeringar göras? I de situationer dÀr utfallen av ett beslut Àr oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma.

SjukvÄrden lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en lÀngre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvÀrderingar av investeringarnas konsekvenser, bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvÄrden görs, och vilken roll ekonomiska utvÀrderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjÀrtdiagnostik pÄ Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).UtgÄngspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hÀlsoekonomisk teori som dÀrför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning bÄde inom sjukvÄrden och inom andra branscher ges, för att lÀsaren skulle kunna jÀmföra utfallet i den hÀr studien med de andra studierna i Àmnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkÀtundersökning och pÄ det sÀttet fÄ en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat pÄ att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begrÀnsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven pÄ kvantitativ utvÀrdering av samhÀllsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen Àr lönsam och utifrÄn kalkylens utfall, dÀr hÀnsyn till patientnyttan ocksÄ tagits med, borde genomföras..

Denna uppsats syftar till att uppmÀrksamma tvÄ av de största organisationerna i vÀrlden, WTO och EU, och deras interagerande med varandra vad gÀller den interna problematiken. EU, som har möjligheten att skapa en direkt effekt av internationella avtal, har stött pÄ bekymmer nÀr det gÀller att faststÀlla vilken effekt GATT, samt det nu etablerade WTO-avtalet, ska ha inom rÀttsordningen. Det görs i uppsatsen en genomgÄng om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att den direkta effekten skall gÀlla, och nÀr dÀrmed privata rÀttssubjekt, sÄ som företag och individer, kan förlita sig pÄ reglerna i domstol. Det kommer Àven att fokuseras pÄ WTO:s tvistlösningsorgan och vilken status dess utlÄtande fÄr vid yrkande om skadestÄnd samt ogiltighet av Gemenskapens utformade rÀttsakter. Granskningen av rÀttspraxis samt i mÄngt och mycket generaladvokaters förslag till avgörande ger för handen att möjligheterna för rÀttssubjekt att förlita sig pÄ WTO-avtalet Àr begrÀnsat, och att domstolens upprepande av tidigare mÄls domskÀl medför att ett slag om den direkta effekten har brutit ut.

?Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare, som har genomgÄtt Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hÄllbar utveckling. FrÄgestÀllningarna rör hur lÀrare förhÄller sig till olika typer av direkta/indirekta pÄverkanshandlingar för hÄllbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lÀrarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en enkÀt som genomfördes muntligt med sex lÀrare som arbetar inom de tidiga skolÄren. Vi gjorde enkÀten muntligt för att fÄ kommentarer/motiveringar till deras svar och pÄ sÄ sÀtt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lÀrarna uppger sig behandla bÄde direkta (till exempel att kÀllsortera) och indirekta (till exempel att pÄverka beslutsfattare) pÄverkanshandlingar, men att de direkta övervÀger. MÄnga av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom Àven i vÄr studie, men det framkom Àven andra, till exempel sÄdant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsÀttningar.