Algoritmer för vÀgplanering anvÀnds ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som anvÀnds i samband med vÀgplanering Àr A* algoritmen, som kan anvÀndas för att effektivt hitta den kortaste vÀgen mellan tvÄ positioner i spelets nivÄer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vÀgar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivÄn.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan anvÀndas i kombination med A* algoritmen för att göra vÀgarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program dÀr deras minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd berÀknas nÀr de körs genom en spelnivÄ med vÀggar och hinder.Resultaten frÄn slutet av rapporten visar att de estetiskt förbÀttrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbÀttringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större pÄverkningar pÄ A* algoritmens minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd. Resultaten frÄn bÄde produkt och utvÀrderingen skulle kunna anvÀndas i framtida spelprojekt..

Rapporten handlar om sökmotoroptimering för en ny webbplats. Rapporten tÀcker teorier och praktiska utförda experiment pÄ webbplatsen. Syftet med rapporten var att vi skulle fÄ mer kunskap kring sökmotoroptimering speciellt inriktad pÄ Googles sökmotortjÀnst. Vi ville ta reda pÄ hur man kan rankas sÄ högt upp som möjligt pÄ sökresultatssidan för specifika sökord. DÄ vi har lÀst webbprogrammering i nÀstan tre Är utan att utbildningen gett oss nÄgra direkta kunskaper kring sökmotoroptimering föll detta som ett lÀmpligt val att fördjupa oss i.

Grundtanken med fysik Àr att den ska anvÀndas för att förklara omvÀrlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta lÀggs större vikt vid att tillÀmpa formler Àn vid att förstÄ sjÀlva fysiken. I den hÀr undersökningen fokuseras dÀrför elevers förstÄelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvÄor pÄ det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, dÀr teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades dÀrefter hierarkiskt efter hur vÀl de överensstÀmde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte anvÀnda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.UtifrÄn resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rÀtt teoriavsnitt medan endast ett fÄtal elever visade pÄ full förstÄelse.

EU vill genom att anvÀnda energin effektivare sÀnka sina energikostnader och minska sitt beroende av externa leverantörer av olja och gas vilket leder till att miljön skyddas. Av den anledningen krÀvs att energieffektiviteten ökas frÄn produktion till den slutgiltiga konsumtionen inom EU. JÀmtkraft Àr miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbetar dÀrför Ärligen mot uppsatta miljömÄl. Detta examensarbete har studerat ett av dessa mÄl, möjligheten att minska överföringsförluster i ett av JÀmtkrafts mellanspÀnningsnÀt. OmrÄdet som examensarbetet baseras pÄ Àr fördelningsstation NÀlden FS23.

Dagligvaruhandeln har under de senaste Ären utsatts för hÄrdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjÀlp av teknikbaserad sjÀlvservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn pÄ den nya tekniken. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga hur personalen pÄ en stormarknad reagerar pÄ införandet av ny teknologi.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet Àr tillrÀckligt med tanke pÄ de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rÀttegÄngar. Titeln pÄ uppsatsen Àr ?Vittnesskydd?. Syftet Àr ocksÄ att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sÀtta rÀttssÀkerheten ur spel, eller om det finns nÄgon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har anvÀnda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Private equity-investeringar innebÀr kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Detta kan indelas beroende pÄ tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benÀmns: affÀrsÀnglar, venture capital och buyout. Det finns en allmÀn uppfattning att dessa bolag agerar som affÀrspirater, vilka suger ut tillgÄngarna i företag för att sedan sÀlja av det utan att tÀnka pÄ konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför vÀrde och pÄ vilket sÀtt detta sker. PÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs dÀrför denna uppsats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förutsÀttningar för fritidspedagogers mÄl och syften med utevistelse pÄ fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill Àven ha elevers och rektorers syn pÄ fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkÀter har vi undersökt elevernas syn pÄ fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att fÄ reda pÄ deras mÄl och syften med utevistelsen samt förutsÀttningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefÀr likadan ut pÄ de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det Àr viktigt med elevdemokrati pÄ fritidshemmet.

Arbetet syftar till att Ă„skĂ„dliggöra energianvĂ€ndningen i MasurgĂ„rdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem anvĂ€nds optimalt. KartlĂ€ggningen syftar till att förse fastighetsĂ€garen med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsĂ„tgĂ€rder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet Ă„terskapades frĂ„n konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades pĂ„ plats. Resterande indata var baserat pĂ„ nyckeltal frĂ„n tidigare studier och schablonvĂ€rden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte Ă€r i behov av nĂ„gra större investeringar i energibesparande Ă„tgĂ€rder. Men det konstateras att en Ă„rlig energibesparing pĂ„ 5308 kWh (5,6 %) Ă€r möjlig genom en sĂ€nkning av uteluftsflöde under vintermĂ„naderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. ÅtgĂ€rderna leder Ă€ven till en förbĂ€ttring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermĂ„naderna hos brukarna..

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

I enighet med teknikutvecklingen förÀndras Àven förutsÀttningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förÀndras i samband med detta och verksamhetens systemdesign mÄste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig pÄ IT-marknaden. Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i mÄnga fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar pÄ vilka sÀtt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgÄngsfaktorer som Àr avgörande vid systemskiften till SOA. I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sÀnkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgÄngsfaktorer som Àr direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli..

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jÀmförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har frÀmst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.