Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövÀnlig design och produktion. Prestandan pÄ ingÄende komponenter har lagstiftats inom flera olika omrÄden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta Är 2009. Ett av omrÄdena Àr gatubelysningen (armatur + ljuskÀlla), dÀr blir bl.a.

Sala Silvergruva AB Àr ett av mÄnga företag som just nu kÀmpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hÄllbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende pÄ ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfÄngare, solceller, pelletspannor, vÀrmepumpar, effektivisering samt lagring av vÀrme frÄn vÀxthus respektive fjÀrrvÀrme. Dessa analyseras var för sig med utgÄngspunkt i tio krav som speglar hÄllbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angÄende investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta dÀr det tydligt framgÄr vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka ÄtgÀrder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthÄlligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och vÀrmepumpar visar sig i nulÀget vara de mest uthÄlliga tekniklösningarna.

Detta Àr en rapport om investeringskalkylering inom ett sÄgverk. För att bÀst fÄ insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sÄgverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sÄgverksindustrin Àr idag stor. DÀrför krÀvs det ingÄende kalkyler angÄende investeringar, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta konkurrensen och hÄlla god lönsamhet. MÄlet med rapporten Àr att analysera lönsamheten för en investering i en brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk, utifrÄn givna data. Studien undersöker hur utfallet pÄverkas av vissa faktorer.

Antalet börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen har varierat under de senaste Ären. 37 bolag valde att börsnoteras pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005, men endast ett fÄtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första Äret. Anledningen till att vissa företag blir framgÄngsrika medan andra lyckas mindre bra Àr dock inte sjÀlvklar. Utmaningen Àr att finna vilka dessa faktorer Àr och i vilken riktning de pÄverkar aktiekursen. Tidigare forskning pÄ utlÀndska marknader har funnit troliga samband mellan framgÄngsrika nyintroducerade företag.

SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.

SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt pÄverkan pÄ den direkta utformningen av och innehÄllet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att anvÀnda sig av trendriktig reklam Àr ett strategiskt val beroende pÄ om annonsören vill vara trendsÀttare eller efterföljare. trender kan anvÀndas i reklam som koder för att bÀttre nÄ den avsedda mÄlgruppen..

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Denna studie utgÄr frÄn teorin om patriarkatet som rÄdande samhÀllssystem. Kvinnan Àr förtryckt av mannen som Àr en dominant grupp i dagens samhÀlle. Studien kommer att utgÄ frÄn Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhÀllet kontinuerligt mÄste producera och reproducera sin makt med hjÀlp av bland annat sprÄket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.

Gustav KĂ€hrs AB Ă€r ett företag som funderar pĂ„ att byta transportsĂ€tt frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g. KĂ€hrs Ă€r belĂ€get i Nybro, tillverkar golv och lagerhĂ„ller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagslĂ€get sköts all transport frĂ„n centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn dĂ€r de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det KĂ€hrs funderar över Ă€r att göra ett skifte till jĂ€rnvĂ€g pĂ„ denna transportstrĂ€cka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Är det vĂ€rt att stĂ€lla om sina godstransporter frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g med avseende pĂ„ följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att fĂ„ en djupare insikt i vad ett skifte frĂ„n jĂ€rnvĂ€g till lastbil skulle kunna fĂ„ för konsekvenser i frĂ„ga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.

Att genom studier pÄ byggbranschen i Sverige lÀmna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism pÄ börsen. En kvalitativ studie genomförd pÄ tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vÄr studies investeringar har nÄgon pÄverkan pÄ utdelningsnivÄer. Orsaken till detta tycks bero pÄ att den finansiella stÀllningen under Ären i studien varit god nog att möjliggöra bÄdadera..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmÄga. En av de pÄstÄtt frÀmsta anledningarna att investera i fastigheter Àr att de sÀgs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker frÄn utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden dÄ bolagens verksamhet Àr förvaltningen av fastigheter.