Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Att recept som expedieras från apoteken är korrekta och att patienten får rätt läkemedel med rätt dosering är av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna äventyra patientens säkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rätta till dessa fel och brister tar både tid och resurser. Dessa studier är emellertid utförda till största delen på vanliga apotek, där en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga hur vanligt det är med sådana fel och brister som kräver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras på Distansapoteket i Boden.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

 When a couple divorce or when couples move apart a division of property can be done. A married couple's property constitutes of joint property and private property. In a division of property between spouses is only the value of the joint property included, not the value of the private property. In a division of property between couples that live together but not a married their joint property that are bought to be used by them together will be included. It is the value of the joint property that will be shared in the division of property.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Jag vill med min uppsats ta med läsaren på en djupdykning i bilden och symbolernas värld även om det med ord kan vara svårt att beskriva, då det ju i själva verket rör sig om en nivå som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte är att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande är livsnödvändiga för människans psykiska och kanske därmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande än i dag, låta oss beröras av deras kraftfält och därmed göra förändringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som både ?symtomavslöjare? och framåtblickande ?transformerande helare?, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmänniskan lära av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mår den enskilde individen och ett samhälle bäst av i längden?Jag vill betona en psykodynamisk syn på människan där även Jungs analytiska psykologi ingår, och använda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­området, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i anspråk.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod.

This thesis examines source criticism and critical thinking among upper secondary school students in social science in three different schools in Sweden. Our particular focus lies in investigating the student's critical thinking skills and evaluation of digital sources when they work independently with different projects. How do students value and sort the information they find? We looked furthermore at what factors that may influence students in their evaluation of sources. Moreover, the purpose of this thesis to investigate how the student's critical thinking skills can be used as tools to become more information literate in a learning context.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report ?Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet?.

Management research has during the last decades devoted itself to finding new solutions as to how companies in a better and more efficient way can take advantage of the human resources to create added value. This brings up the problem of understanding, making visible and identifying these resources and to be able to influence them. A section of the issue of understanding that has grown stronger lately builds on the role of emotions in transformation of resources. Research into this issue has shown a discrepancy where a common view seldom can be assumed. This leads to the first aim of the essay; to create a theoretical framework for understanding and dealing with the role that emotions play when it comes to creating added value in a company.