Syftet med denna uppsats är att klargöra om bestämmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillämpas på kommersiella avtal som sluts via e-post. Bestämmelsen tar enligt ordalydelsen sikte på när en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och då försvinner det som lagstiftaren ämnat, d.v.s. att felet inte berott på avsändaren själv.Av praxis framgår det att bestämmelsen om befordringsfel sällan åberopas för fel som uppkommer under befordran.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur.

Detta examensarbete genomfördes våren 2013 på Karlstads universitet där TD Rail & Industry i Västerås stod som uppdragsgivare. Projektet innefattade att kartlägga nuvarande omlastningslösningar av enhetslaster mellan järnvägstransporter och vägtransporter, och utarbeta en konceptuell omlastningslösning med fokus på att öka järnvägstransporternas flexibilitet gentemot vägtransporterna. Där vikten lades på att utarbeta ett välarbetat helhetskoncept.Projektet genomfördes med designprocessen som grund och innehöll bland annat momenten; förstudie, kravspecificering, idégenerering, konceptval m.m.Resultatet blev en vidareutveckling av det redan befintliga systemet CCT som bygger på horisontell överföringsteknik och möjliggör därför omlastning av enhetslaster direkt under kontaktledning. Skillnaden mellan RES och CCT är att man tagit bort ombyggnationen av tågvagn och lastbilschassi, som var en av CCTs stora svagheter, genom två hydrauliska ?teknikplattor?.

Syftet med studien var att med hjälp av direkt oftalmoskopi undersöka om det finns någon skillnad i prevalens av katarakt mellan män och kvinnor i en population i Guatemala som sökt synhjälp. Metod: Studien genomfördes på patienter som sökt synhjälp via organisation Vision For All i Guatemala. Synskärpa och bästa korrektion utvärderades med hjälp av Snellen E-hake tavla på fem meter och provbåge och provglas. Både höger och vänster öga undersöktes med direkt oftalmoskopi på 30 cm avstånd ca 20 grader temporalt. Undersökningen utfördes odilaterat och graderades efter Mehra och Minassians studie från 1988. Totalt deltog 181 patienter varav 108 var kvinnor och 73 var män.

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem världen över. År 2008 var cirka 1,5 miljarder vuxna i världen överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om det finns en ökad förekomst av karies och parodontit hos vuxna personer med övervikt/fetma. Urvalet begränsades till vuxna som var 19 år eller äldre. Studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning i databaserna Pub Med och Science Direkt samt genom manuell sökning.

Abstract: Den här uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen är att försöka få en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se på sig själv samt hans/hennes omgivning och vad det är för faktorer som hjälper till att skapa den här synen. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda män. När jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhållanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsättning. De umgås både med personer som har funktionsnedsättningar och med personer som inte har någonfunktionsnedsättning och värderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Det finns inte några utryckliga bestämmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmånlig skatterättslig behandling kan verka hämmande på viljan att utföra gränsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens målsättning att upprätta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvärja begränsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrättsliga utvecklingen på området framåt genom en pragmatisk tillämpning av de grund¬läggande friheterna. Medlems¬staterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen är ett område där medlemmarna mer än annars vill värna om sin rätt till självbestämmande. Frågan är dock mer kontroversiell för medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken är den enda fördragsfrihet som är tillämplig även i förhållande till tredje land.

För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas blodgivarens blod med avseende på kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebär att erytrocytantigen påvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger på antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstå direkt när antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstå sekundärt när antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter.Syftet med studien var att jämföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende på säkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik.Blod från 80 blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen.Resultaten visade att rörtekniken är ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Med globalt ökat klimathot och ett ökat användande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vår motorpark och värma våra hus kommer även ett krav på ökat produktion av utsläppsreducerande (koldioxid CO2) material så som biobränsle.För att kunna reducera utsläppen krävs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart ämnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbränningssystem de används till optimalt kräver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen är biobränsle, framställt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrån avverkningstillfället tills in- transport till förbränningen har varit kärnan i detta arbete. De två grundfrågorna som har varit själva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem äger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka få reda på svaren på frågorna ovan men även att väcka ett ökat intresse och förståelse kring hanteringen av biobränslet från avverkningstillfället fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning på Internet. Enkäten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkäten utan att skriva ut den.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter.

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden.