En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter.

Arbetet är inte en ensaksfråga eller en djupanalys. Det rör vid raserande och dekonstruerande. Det handlar om att föreställningar byggs upp och kan brytas ner. Det handlar om hus, ytor, skikt och strukturer. Om samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Sammanfattning: ?Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll?Datum:  2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,                 Mälardalen HögskolaFörfattare: Patrick Björksved, Martin HuldtTitel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHandledare : Magnus LinderströmNyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean productionFrågeställningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten?-Hur ser varulagerprocessen ut, från beställning till leverans?-Hur arbetar ledningen med implementering av förbättringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna?Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv ansats baserat på kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som därefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget använder flera kontroller i verksamheten utifrån COSO- samt övriga modeller. Exempel på dessa är att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anställda ska arbeta mot samma mål.Författarna finner flera möjliga förbättringsområden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bättre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Elevers motoriska kontroll är en viktig del i inlärningen och kan främja den i andra ämnen. I media idag kan man följa debatten om hur viktigt det är att eleverna i skolan når målen i svenska och matematik. I denna studie undersöks ifall elever uppnått målet i kursplanen för årskurs 5 som gäller motorisk kontroll. Målet säger att ?eleven skall behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelser till musik? (Grundskolans kursplan för idrott och hälsa, s.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Undersökningen behandlar outsourcing av ekonomifunktioner. Syftet var att undersöka vilka åtgärder outsourcingföretag kan vidta för att motverka att deras kunder förlorar kontroll vid utkontraktering. Studien innefattar även hur outsourcingföretag kan förvissa sina kunder om detta.Vi valde att genomföra intervjuer eftersom vi ansåg att det var den mest lämpliga metoden för vår undersökning. Under intervjuerna framkom det olika synpunkter beträffande om kontroll överhuvudtaget förloras eller inte. Outsourcingföretagen var dock relativt samstämmiga om vilka åtgärder som behöver vidtas samt vad som förvissar kunder om att de inte förlorar kontroll vid outsourcing.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Impulsivitet och upplevd kontroll är båda viktiga konstrukt inompsykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pgaotydlighet och oenighet gällande impulsivitetsbegreppet. På senare tidhar nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mångfasetteratkonstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersökapsykometriska egenskaper hos en svensk översättning av UPPSskalan,dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll ochimpulsivitet med hjälp av den nya UPPS-modellen. Datainsamlinggenomfördes med självskattningsskalor.

Behovet av oberoende kontroll har ökat i och med New Public Managements spridning. I Sverige fanns före inrättandet av Riksrevisionen inget nationellt revisionsorgan som levde upp till internationella idéer angående oberoende kontroll. I reformen av kontrollmakten användes och anpassades idéerna till den svenska kontexten. Denna anpassning resulterade i en unik organisering mellan det nya revisionsorganet och riksdagen. En politiskt tillsatt styrelse fick i uppgift att utgöra länk mellan Riksrevisionen och riksdagen.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion.