Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur.

Titel: Läsarnyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur läsarnyheten kan bidra till interaktiviteten på nättidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: På vilket sätt bidrar läsarnyheten till interaktivitet på svenska nättidningar?Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Svenska nättidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att läsarnyhetsfunktionen skapar liten interaktion på nättidningar. Läsarnas deltagande i att läsa och skriva försvåras genom att läsarnyhetsfunktionen är svår att hitta. För att delta med sin nyhet ställs krav på läsaren och på så sätt kontrollerar nättidningarna läsaren i sin interaktion. Få nättidningar som har läsarnyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till läsarnyheten vilket gör att tvåvägskommunikation försvåras.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingTitel                                   Koll på SOX ? En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10 inom delar av ABB-koncernen.Författare                           Lars Björmsjö, Jacob ÖbergHandledare                       Gunnar RimmelÄmnesord                         GRC, intern kontroll, SAP, Sarbanes-Oxley ActSammanfattningBakgrund (och problem): Med de redovisningsskandalerna som skakat den finansiella världen i början av 2000-talet, har lagstiftningen stramats åt för företag för att förhindra att detta inträffar igen. Lagar som SOX ger tydliga direktiv på hur företagen ska stärka sina interna kontroller. Att efterleva SOX är en kostsam historia då, de ställer hårda krav på intern kontroll samt system för att hantera de ökade kontrollerna. Problembakgrunden till denna uppsats bygger på kraven att efterleva SOX och hur ett internationellt företag kan använda sig av ett IT-verktyg som SAP GRC för att klara av de hårdare kraven.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en fallstudie på hur processen bakom implementeringen av SAP GRC version 10 ser ut i ett multinationellt företag som ABB och vilken roll SOX har i sammanhangetAvgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sig till att enbart titta på implementeringen av SAP GRC, och tittar då inget på andra aktörers liknande produkter.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behålla hela sin rekryteringsprocess internt istället för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgått från en tolkande ansats och har därför använt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. Utifrån vår analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kärnkompetens. Eftersom Nimetön är ett kunskapsföretag är det dock troligt att rekryteringen är nära kopplad till human kapitalet, som är företagets kärnkompetens. Därmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behålla rekryteringen internt.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett varsel påverkar den kvarblivandepersonalen utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen är ämnad till att skapa en större förståelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel påverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förändringsarbeten och nedskärningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, Ansträgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell är teoretiska utgångspunkter i studien.Studien är kvalitativt genomförd där sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna är direkt drabbade, det vill säga att de varit varslade men fått behålla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar på samma avdelning.Upplevelserna av varslet är negativa då den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser från ledningen sida.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Knäleden är den kopplingsstation där kroppens längsta hävarmar möts och utsätts därigenom för stora påfrestande krafter. Vävnader som bidrar till knäets stabilitet inkluderar ledens utformning, ledkapsel, ledband, senor, muskulatur och nervsystemet. Vid främre korsbandsruptur (ACLD) och efter främre korsbandsrekonstruktion (ACLR) har man sett att muskelaktiveringsmönstret, den neuromuskulära kontrollen, är förändrad. Senare års forskning har intresserat sig för detta då musklernas aktiveringsmönster tros kunna ha betydelse för knäets funktion. Kunskap om muskelaktiveringsmönster kan därmed vara en viktig del i den framtida behandlingen av patienter med ACLD samt ACLR.

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i västvärlden är arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer på arbetet samt i arbetsmiljön och är ett skadligt tillstånd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer är svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga fysisk såväl som psykisk ohälsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vägleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande åtgärder som vilar på en vetenskapligt beprövad grund.

Bakgrund och problem:Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affärssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vår studie och vad en implementering av affärssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan främja företagens fortbestånd, men även effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affärssystem kan innebära vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar.Frågeställning och syfte:Syftet utgår från studiens frågeställning och lyder enligt följande:Studiens syfte är att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbättras genom implementering av affärssystem.Metod:Då syftets roll och funktion är att öka förståelsen utgår studien från en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar både chefsnivån och den operativa nivån på företagen, vilket bidrar till den ökade förståelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande.