Sökresultat:
3363 Uppsatser om Direkt fastighetsägande - Sida 3 av 225
Bemötande av ungdomar med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.
Bakgrund: Direkt sjÀlvskadebeteende Àr ett globalt vÀxande problem bland
ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt sjÀlvskadebeteende innebÀr
nÀr en person fysiskt skadar sig sjÀlv framför allt genom skÀra sig. Det finns
flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sÄdana kraftfulla
handlingar. I Sverige finns idag bara en begrÀnsad kartlÀggning pÄ hur vanligt
detta beteende Àr och misstankar finns om att mörkertalet Àr stort. Syfte: Att
belysa hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar
med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.
Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning
Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the
municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas
generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's
composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using
the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to
determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free
soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish
Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences
and knowledge of how they make their composting work.
Internationalisering av familjea?gda fo?retag : Skiljer sig graden av internationalisering mellan familjea?gda och icke familjea?gda fo?retag?
Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.
Distriktssköterskors arbetstid i fokus : En deskriptiv tvÀrsnittsstudie och kvalitativa intervjuer
Distriktssköterskors fördelning av arbetstid Àr lite utvÀrderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvÄrden och öppenvÄrden anvÀnds till arbete som ligger utanför den patientnÀra omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlÀgga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vÄrdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhÄllandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien Àr genomförd som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med sjÀlvskattningsformulÀr och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid.
Samtyckeskravet ett integritetsskydd vid direkt marknadsföring
Kommunikationsteknikens framvÀxt och en allt mer intensifierad konkurrens har bidragit till att marknadsföringen tagit en mer intensiv och nÀrgÄngen form. Genom att rikta reklamen direkt till den potentiella kunden har det ocksÄ blivit nödvÀndigt att behandla diverse personuppgifter. Ett medium som blivit viktigt för marknadsföraren Àr Internet och att dÀrigenom skicka direkt marknadsföring till e- postadress, en marknadsföringsmetod som har kommit att bli tÀmligen ifrÄgasatt dÄ den pÄ olika sÀtt ansetts krÀnka den personliga integriteten. Inom omrÄdet har olika EG- direktiv skapas för att motverka denna risk för krÀnkning som kan uppstÄ i samband med markandsföring och den teknikutveckling som skett och fortfarande sker. Genom Sveriges medlemskap i EU har sÄledes de nationella lagarna kommit att pÄverkas.
Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik
IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.
Individuell mÀtning och debitering av vÀrme och varmvatten i flerbostadshus -� Informationsgivningsprocessen
I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av
det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att
en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje
lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr
tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell
mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ
av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds
Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av
IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens
hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar.
Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens
tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del
överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat
sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl
genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda
hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna
vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process.
Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö,
lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU
Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Ă
storp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvÀrderingen av anbuden varit bristfÀlliga, misstag har gjorts i arbetsgÄngen och ett dÄligt juridiskt sprÄk har anvÀnts. Vi anser att detta troligen beror pÄ kompetensbrist nÀr det gÀller att upphandla enligt LOU.
Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rÄda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstÄnd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Àr det enligt oss viktig att poÀngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrÄgningsunderlag och vid utvÀrdering av anbud..
Intern Kommunikation : hur ledningen kan pÄverka den interna kommunikationens effektivitet
I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.
FörrÀttningslantmÀtarens hantering av stiftelser utifrÄn Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar
Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.
Studier av direkt solinstrÄlning i Sverige 1983-2003 : en statistisk analys
I denna studie görs ett försök att öka förstÄelsen kring hur den inkommande direkta solinstrÄlningen blir pÄverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfÀren. Studiens syfte Àr att se om det statistiskt gÄr att detektera nÄgon trend i SMHI s mÀtningar av direkt solinstrÄlning vid elva mÀtstationer i Sverige mellan Ären 1983-2003. HÀr undersöks Àven om partikelhalten i luften har förÀndrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrÄlning kan kopplas ihop med förÀndrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förÀndrat ozonskikt kopplas ocksÄ samman med resultaten. Det finns sÀsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrÄlningen och dÀrför appliceras mÄnadssummerade vÀrden i Seasonal Mann Kendall test for trend som Àr fördelningsoberoende.
KartlÀggning av direkt lobbying : En empirisk studie dÀr direkt lobbying via comment letters pÄ standardsÀttarorganet IASB mellan Är 2005 och 2009 studeras
Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsÀttarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fÄtt en allt viktigare roll inom internationellredovisning. VÄr empiriska undersökning gÄr ut pÄ att kartlÀgga avsÀndare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsÀttarorganisationen IASB.Comment letters Àr kommentarer eller feedback som IASB efterfrÄgar frÄn allmÀnhen innanen ny IFRS definitivt bestÀms.VÄrt resultat visar pÄ att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmÀrker sig som sÀrskilt aktiv nÀr man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex lÀnder vÀrlden övertillsammans stÄr för över hÀlften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tÀnkbaraförklaringar som kan ligga bakom vÄrt framtagna resultat, dÀr faktorer som lÀnders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras.
Energianalys av studentbostÀder : -Kv. GrÄstenen i Halmstad
Detta examensarbete Àr en energianalys av Studentboendet pÄ Nyhemsgatan, Kv. GrÄstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna Àr byggda 1997 och Àr till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lÀgenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök dÀr studenter kan samlas om sÄ önskas och pÄ entréplan finns en tvÀttstuga tillgÀnglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, vÀrme och vattensystem samt att berÀkningar pÄ fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjÀlp av termografering pÄvisar vi hÀr köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vÀgg och vindsbjÀlklag. Till sist tog vi fram ÄtgÀrdsförslag som vi rekommenderar för att sÀnka energiförbrukningen. Bland dessa ÄtgÀrdsförslag kan nÀmnas installation av frÄnluftsvÀrmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som sammanfattning kan sÀgas att byggnaderna Àr i ett gott skick men med höga energiförbrukningar dÀr möjlighet till besparingar finns. .
Direkt flygunderstöd i Sverige : en nyhet?
Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes dÄ denna uppgift? Var det ett vÀl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik pÄ grundav rÄdande omstÀndigheter? Det kan vara sÄ att Sverige hade en vÀl utvecklad förmÄgavilken bÄde hade stöd i doktrinÀra dokument och som övades. Det kan Àven förhÄlla sigsÄ att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder pÄ plats i Afrika.I uppsatsen analyseras kÀllmaterial ur Krigsarkivets samlingar hÀmtade frÄn Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel pÄ dessa kÀllor Àr övningsbestÀmmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger Àr att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nÀstanhela 50- talet.