Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela vÀrlden, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan lÀnder har ökat dramatiskt pÄ senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjÀnster till den internationella marknaden, som motsvarar ett vÀrde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan ocksÄ innebÀra vissa svÄrigheter. En ökad ekonomisk integration bland vÀrldens företag och utökade globala vÀrdekedjor. Detta innebÀr att hÀndelser som utspelas pÄ utlÀndska marknaden medför konsekvenser för svenska företag.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

Inom ramen för Sveriges regerings mÄl om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hÄllbar utveckling. Offentlig upphandling kan dÀrmed ses som ett strategiskt verktyg för att nÄ ett flertal samhÀllspolitiska mÄl om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper Ärligen in varor och tjÀnster till ett vÀrde av mer Àn 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter vÀljer leverantörer som arbetar med miljöhÀnsyn och sociala hÀnsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hÄllbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds samt hur sÄdana krav följs upp.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Examensarbetet har bestÄtt i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehÄller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet Àr sÄledes att informera allmÀnheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förstÄelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare Àr Eskilstuna TuristbyrÄ.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnÀrer och undersökningar pÄ Internet sökt information om verken och konstnÀrerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan Àr inte helt fÀrdig att anvÀndas av allmÀnheten.

Arbetet Àr ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, pÄ Linnéuniversitet. Arcoma AB Àr ett företag i VÀxjö som utvecklar och tillverkar kompletta röntgensystem. Företaget har som mÄl att förbÀttra anvÀndarvÀnligheten av systemet med hjÀlp av en LED-display. De kan förbÀttra systemet genom att byta ut en enhet som styr röntgengeneratorn mot LED-displayen. Detta leder till att anvÀndaren fÄr bÀttre kontroll och styrning av systemet, samtidigt som patienten behandlas.I rapporten beskrivs implementering av bÄde hÄrdvara och mjukvara till displayen, samt den tekniska bakgrunden som till exempel HDMI och LED-tekniken.

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt pÄ personal i Kiruna Kommun med avseende pÄ hur deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter pÄverkar personalens inre motivation. MÀtningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkÀt dÀr Àven personalens deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter undersöktes. I enkÀten prövades Àven ett frÄgeformulÀr för direkt mÀtning av förÀndring av den inre motivationen. Deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter hade inte nÄgot samband med upplevd förÀndring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter.

Titel: Om personalförmÄner motiverar de anstÀllda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Hypotes: PersonalförmÄner motiverar inte de anstÀllda Syfte: Med den hÀr studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anstÀlldas motivation pÄ revisionsbyrÄer och deras personalförmÄner. Vi vill ocksÄ utreda vad som ger de anstÀllda hög arbetstillfredsstÀllelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frÄgeformulÀr som redskap för att samla in empirisk data. FormulÀren har sedan genererat statistisk data som analyserats och jÀmförts med de teorier vi valt att anvÀnda.

KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

SammanfattningI och med den senaste lÀroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lÀrarna fÄtt ett större ansvar för de didaktiska frÄgorna i skolans verksamhet. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa relationen mellan lÀrares uppdrag och arbete. De frÄgestÀllningar vi valt att fokusera pÄ Àr: Hur uppfattar lÀrare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkÀtundersökning med 40 lÀrare och genom att lÀsa tidigare forskning. Resultatet av vÄr undersökning visade att pÄverkansfaktorerna Àr mÄnga och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt pÄverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.