Syfte: Syftet Àr att undersöka sambandet mellan kundkort, lojalitet och lönsamhet. Vidare Àmnar vi kartlÀgga lojalitetsskapande ÄtgÀrder och hur dessa pÄverkar lönsamheten. Metod: För att uppfylla det beskrivande syftet med uppsatsen, valde vi att kvalitativt undersöka hur tvÄ företag i petroleumbranschen arbetar med lojalitetsprogram. Intervjuer genomfördes med ansvariga för kundkort pÄ AB Svenska Shell och Svenska Statoil AB. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av teorier om Customer Relationship Management, relationsmarknadsföring samt lojalitet och lönsamhet.

Tidigare studier inom lĂ€romedelsforskning bĂ„de i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de sprĂ„kliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan pĂ„ elevers lĂ€sförstĂ„else (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebĂ€r de sprĂ„kliga drag som nĂ€rmar texten till lĂ€saren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.I föreliggande studie har samtliga grundlĂ€roböcker i fysik för skolĂ„r 4-6 som nu finns tillgĂ€ngliga pĂ„ de svenska lĂ€romedelsförlagen, analyserats med fokus pĂ„ röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas lĂ€sbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att lĂ€roböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel pĂ„ röst genom direkt tilltal till lĂ€saren. DĂ€remot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning Ă„t, vilket pĂ„verkar lĂ€sarens förmĂ„ga att förstĂ„ orsakssamband i texten.I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade lĂ€roböckernas sprĂ„k kan fĂ„ för eleverna och för lĂ€raren.

MÀnniskan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivÄer av vÀxthusgaser i atmosfÀren och pÄ sÄ sÀtt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder pÄ en framtid med varmare klimat Àr en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benÀmner vÀxthuseffekten.Ett varmare klimat förvÀntas medföra förÀndringar av en rad faktorer, dÀr medelvattenstÄndet i vÀrldshaven Àr en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering pÄ dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket Àr ett vÀrmekraftverk som Àgs och drivs av Karlshamn Kraft AB. AnlÀggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag rÄder viss problematik vid högvattenstÄnd.

Ridning anses allmÀnt vara svÄrt att lÀra sig, speciellt i vuxen Älder. Det kan bero pÄ att ridning Àr svÄrt att förmedla eftersom det Àr en praktisk kunskap som till stor del bygger pÄ kÀnsla. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur ridlÀrare anvÀnder rösten pÄ en ridlektion. Studien bygger pÄ intervjuer med sex ridlÀrare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlÀrare och elev och att ridlÀraren anvÀnde rösten olika beroende pÄ elev, mÄl och utbildningsnivÄ.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Demens Àr nÄgot som blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen mÄste öka. I min undersökning har jag lagt fokus pÄ vÄrdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror pÄ att de Àr en grupp som besitter stor kunskap om hur mÀnniskor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frÄgor jag kommer att utgÄ frÄn Àr hur vÄrdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av nÄgon form av demenssjukdom samt vad VÄrdpersonalen anser viktigt att tÀnka pÄ i mötet med den som Àr demenssjuk. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal som arbetar bÄde direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vÄrdpersonalen upplever bÄde glÀdje och tillfredsstÀllelse i att hjÀlpa en utsatt grupp i samhÀllet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

Klientbeteendens relation till behandlingsutfallet av psykoterapi pÄ internet Àr ett underbeforskat omrÄde av klinisk vikt. Studien undersöker vilka skriftliga klientbeteenden i beteendeaktiveringsbehandling mot depression pÄ internet som korrelerar med symtomförÀndring och slutförda moduler. Totalt 29 randomiserade deltagare med mild till mÄttlig depression ingick frÄn forskningsprojektet Actua. InnehÄllsanalys med 8 deduktiva och tvÄ induktiva beteendekategorier genomfördes pÄ samtliga mejl och modulsvar skickade frÄn deltagare till internetterapeut. Signifikanta korrelationer Äterfanns i förhÄllande till symtomförÀndring för Observerar positiva konsekvenser (r=.49) och Allians (r=42).

PÄ uppdrag av SkÀrteknikcentrum Svergie AB i Gislaved gjordes en undersökning av driftstörningarna i produktionsprocessen hos tre olika medlemsföretag som kunde kopplas direkt till kvalitet pÄ stÄngmaterialet som anvÀnds. Undersökningen gjordes hos Gnosjö automatsvarvning AB, Finnveden Powertrain (Alvestafabriken) och Bufab Lann AB, alla arbetar med stÄngmaterial och har liknande tillverkningsprocesser. Uppgiften gick ut pÄ att identifiera ifall det finns driftstörningar som enbart Àr beroende av kvaliteten pÄ materialet samt vilka problem de leder till. Efter genomförda undersökningar och en större inblick hos de olika företagen konstaterades det att variationer i kvaliten pÄ materialet har en effekt pÄ hur produktionsprocessen fungerar. Störningar i produktionen kan reduceras ifall materialet egenskaper förbÀttras eller tillverkningsprocessen Àndras.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent Àr bred. Den personliga assistansen mÄste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsÀttningar att leva sitt liv pÄ ett bra och meningsfull sÀtt. I yrkets utövning Àr det viktigt att det framgÄr vad som Àr brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rÀttigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spÀnnande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

In situ sekvensering Àr en metod som kan anvÀndas för att lokalisera differentiellt uttryck av mRNA direkt i vÀvnadssnitt, vilket kan ge viktiga ledtrÄdar om mÄnga sjukdomstillstÄnd. Idag förloras mÄnga av sekvenserna frÄn in situ sekvensering pÄ grund av det kvalitetsmÄtt man anvÀnder för att sÀkerstÀlla att sekvenser Àr korrekta. Det finns troligtvis möjlighet att förbÀttra prestandan av den nuvarande base calling-metoden eftersom att metoden Àr i ett tidigt utvecklingsskede. Vi har genomfört explorativ dataanalys för att undersöka förekomst av systematiska fel och korrigerat för dessa med hjÀlp av statistiska metoder. Vi har framförallt undersökt tre metoder för att korrigera för systematiska fel:I) Korrektion av överblödning som sker pÄ grund avöverlappande emissionsspektra mellan fluorescenta prober.II) En sannolikhetsbaserad tolkningav intensitetsdata som resulterar i ett nytt kvalitetsmÄtt och en alternativ klassificerare baseradpÄ övervakad inlÀrning.III) En utredning om förekomst av cykelberoende effekter, exempelvisofullstÀndig dehybridisering av fluorescenta prober.Vi föreslÄr att man gör följande saker:Implementerar och utvÀrderar det sannolikhetsbaserade kvalitetsmÄttetUtvecklar och implementerar den föreslagna klassificerarenGenomför ytterligare experiment för att pÄvisa eller bestrida förekomst av ofullstÀndigdehybridisering.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Fokuseringen pÄ sexuella krÀnkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, bÄde i massmedia och i samhÀlls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest anvÀnda förolÀmpningarna i omlopp Àr ordet hora. DÄ jag tror att anvÀndandet av ord som hora Àr mer komplex Àn bilden som ges i media, vÀljer jag att undersöka anvÀndandet av ordet utifrÄn Bourdieus teori om symboliskt vÄld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats Àr att se om ett ord som hora, som lÀnge förknippats med en förolÀmpning mot en kvinna, kan fÄ en betydelse som associeras med nÄgot positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som krÀnkande, och att Àven tjejer anvÀnder ord som hora.

Detta arbetets syfte Ă€r att klargöra om de olika för- och nackdelar som ett införande av intranĂ€t medför enligt facklitteratur Ă€ven stĂ€mmer överens med verklighetens företag. Även frĂ„gan om informationsflödet förĂ€ndras efter införandet av ett intranĂ€t i ett företag behandlas i denna rapport. För att kunna dra slutsatser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i fyra företag som har haft intranĂ€t olika lĂ„ng tid.Slutsatserna Ă€r i stort sett att de fördelar som litteraturen tar upp i samband med intranĂ€t stĂ€mmer ganska bra överens med de företag som ingĂ„tt i undersökningen. Dock innebĂ€r inte intranĂ€tinförandet att alla fördelar kommer direkt utan det kan dröja nĂ„gra Ă„r och en hel del arbete kan behöva lĂ€ggas ned innan ett företag kan utnyttja intranĂ€tet pĂ„ ett maximalt sĂ€tt. De företag som ingĂ„tt i undersökningen kĂ€nner dock inte att de nackdelar som tas upp i facklitteraturen uppkommer med intranĂ€tet.Informationsflödet har förĂ€ndrats lite grand i de företag som ingĂ„tt i undersökningen och det kommer troligtvis förĂ€ndras Ă€nnu mer ju lĂ€ngre tid som gĂ„r.