Denna rapport Àr en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk Älder och sprÄklig medvetenhet hos elever i Ärskurs 1 pÄ tvÄ olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material frÄn de tre senaste projektÄren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk trÀning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-Ärsklass Äterspeglar sig i ökad sprÄklig medvetenhet och högre psykolingvistisk Älder i Ärskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska trÀningen kan ha pÄverkat barnens arbetsminne.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmÄgor Àr inte tillrÀckligt preciserade. FörmÄgorna beskrivs i dagslÀget av Försvarsmakten pÄ ett otydligt sÀtt dÀr missförstÄnd kan uppstÄ. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen Àr uppbyggd för att kringgÄ det problemet dÄ faktorerna som vÀvs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan stÀllas inför. Faktorerna miljö, motstÄndaren och effekt utkristalliseras utefter förmÄgan och scenarion bildas.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, dÀribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stÀrka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gÀller; invÄnare, turister och nÀringsliv. I Sverige Àr bakgrunden till arbetet den lokala nÀringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mÄl att skapa en attraktiv varumÀrkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumÀrkesimage Àr nyckeln till attraktion av bland annat nÀringslivet, dÄ exempelvis etablering av företag.

Europas företag bestÄr till 99 % av smÄ och medelstora bolag (SME) som enligt OECD Àr viktiga för den ekonomiska tillvÀxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhÀlle som dessa företag verkar i prÀglas av en hÄrdnande konkurrens och ett större fokus pÄ investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för smÄ och medelstora bolag dÄ de inte i samma utstrÀckning som större företag har tillgÄng till riskkapitalmarknaden. De blir istÀllet hÀnvisade till lÄnemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgÄ för att bedöma dessa företags kreditvÀrdighet Àr huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rÀtta vÀrde.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

Detta Àr en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lÀrares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. HuvudfrÄgorna Àr hur vÀl man anser att informationen om GY11 har nÄtt ut till skolan och pÄ vilket sÀtt detta har skett samt hur lÀrare förhÄller sig till de nya förÀndringarna, bÄde i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt pÄverkar framgÄngen för implementering av reformer, nÀrmare bestÀmt lÀrares upplevda behov av förÀndring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora anstrÀngningar för att fÄ ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lÀrarna generellt Àr mycket positivt instÀllda till förÀndringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven pÄ dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

PÄ uppdrag av SkÀrteknikcentrum Svergie AB i Gislaved gjordes en undersökning av driftstörningarna i produktionsprocessen hos tre olika medlemsföretag som kunde kopplas direkt till kvalitet pÄ stÄngmaterialet som anvÀnds. Undersökningen gjordes hos Gnosjö automatsvarvning AB, Finnveden Powertrain (Alvestafabriken) och Bufab Lann AB, alla arbetar med stÄngmaterial och har liknande tillverkningsprocesser. Uppgiften gick ut pÄ att identifiera ifall det finns driftstörningar som enbart Àr beroende av kvaliteten pÄ materialet samt vilka problem de leder till. Efter genomförda undersökningar och en större inblick hos de olika företagen konstaterades det att variationer i kvaliten pÄ materialet har en effekt pÄ hur produktionsprocessen fungerar. Störningar i produktionen kan reduceras ifall materialet egenskaper förbÀttras eller tillverkningsprocessen Àndras.

Andelen Ă€ldre ökar snabbt i Sverige. Äldre mĂ€nniskor lider ofta av flera sjukdomar och lĂ€kemedel Ă€r den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. PĂ„ grund av Ă„ldersförĂ€ndringar i alla organ samt ökad anvĂ€ndning av lĂ€karordinerade, receptfria samt naturlĂ€kemedel Ă€r risken stor för denna grupp att drabbas av lĂ€kemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill sĂ€ga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och Ă€r en vanlig orsak att Ă€ldre patienter söker vĂ„rd. Polyfarmaci Ă€r dĂ€rmed en riskfaktor för Ă€ldres hĂ€lsa och har negativ inverkan pĂ„ flera av kroppens funktioner.

SammanfattningKoncernchefens rÀttsliga stÀllning Àr oklar vad avser hans rÀtt att företrÀda bolaget och hans skadestÄndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen sÄ kan problem uppstÄ nÀr man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs stÀllning riskerar att inkrÀkta pÄ bolagets lag reglerade organ sÄsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. FrÄgan Àr hur frÄgan om koncernchefens skadestÄndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen fÄr en stÀllning som inte Àr förenlig med aktiebolagslagen.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, dÀr denne kontinuerligt mÄste beakta sitt bemötande för att behÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt. Begreppet professionellt förhÄllningssÀtt kan upplevas svÄrt att sÀtta ord pÄ, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhÄllningssÀtt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjÀlpmedelsomrÄdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjÀlp av GiorgiŽs fenomenologiska analysmetod.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlÀrare pÄ gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda pÄ detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuade sex gitarrlÀrare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, tvÄ i Norrland och ett i VÀsterbotten. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarnas egen syn pÄ motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. NÀr det gÀller att arbeta för motivation hade lÀrarna lite olika tankegÄngar, flertalet menade att det Àr viktigt att eleven fÄr en förstÄelse för vad de hÄller pÄ med pÄ lektionen och varför. Andra hÀvdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.

Elektroniska affÀrer innebÀr att affÀrssystem kopplas upp mot varandra i nÀtverk för att effektivisera överföringen av information. I dag skickar företag standardiserade meddelanden direkt mellan administrativa system för t.ex. order, lager och fakturering (OLF). Detta kallas EDI, Electronic Data Interchange, och följer i de flesta fall en standard för elektroniska meddelanden som kallas EDIFACT. AnvÀndningen av EDIFACT krÀver mycket kunskap vilket ofta smÄföretag saknar.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tÀnker om utvÀrdering av höglÀsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, sprÄk- och identitetsutveckling. HöglÀsning Àr en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen fÄr möjlighet att utvecklas inom dessa omrÄden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tÀnker om utvÀrdering av höglÀsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om höglÀsning.