SammanfattningDenna uppsats beskriver design och implementering av en mer effektiv metod att styrakameraförsedda radiostyrda markfordon (UGV av engelskans Unmanned GroundVehicle). Det Ästadkoms genom att införa samma kontroller som Àr vanliga i actionspel iförsta persons perspektiv, sÄ kallat Free Look Control (FLC). Miljontals spelare kommeratt kÀnna igen och vara bekvÀma med styrprincipen, vilket borde reducera dengenomsnittliga trÀningstiden samt förbÀttra prestationsförmÄgan. FLC gör det möjligt föroperatören att kontrollera kamerans lÀge direkt istÀllet för via fordonet den sitter pÄ.Detta görs genom att i mjukvara sammankoppla fordonets och kamerans rörelser.Utöver författandet av denna uppsats byggs en fungerande UGV-prototyp som kanstyras enligt bÄde FLC och dagens standard, Tank Control (TC). Detta gör det lÀtt attdemonstrera skillnader mellan metoderna.Arbetet utförs Ät institutionen Flyg- och systemteknik inom FOI, Totalförsvaretsforskningsinstitut, för att demonstrera och marknadsföra konceptet att anvÀnda FLC förstyrning av obemannade markfordon.Nyckelord: Odometri, Kalman filter, UGV, Unmanned Ground Vehicle, obemannademarkfordon, FLC, Free Look Control, FPS, First Person Shooter, fjÀrrstyrning..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollÀrare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla Àr för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollÀrare. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollÀrarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det Àr vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fÄtt frÄn förskollÀrarna, dÀrför Àr resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltsÄ inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollÀrarna som deltagit har en samstÀmmig syn pÄ barnen och gemensamma tankar pÄ hur de ska inkluderas.

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

TillgÄng till sanitet Àr en mÀnsklig rÀttighet och en förutsÀttning för liv och hÀlsa. Trots det lever miljontals mÀnniskor vÀrlden över med bristande sanitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att studera hur sanitetssituationen i informella bosÀttningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det Àr möjligt att förbÀttra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosÀttningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende dÀr fÄtt ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gÄtt till nÀr sanitetslösningen Peepoo introducerades i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen stÄr sjÀlva förÀndringen i centrum och Kurt Lewins teori om förÀndringsprocessen anvÀnds som teoretiskt verktyg.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

Arbetes utgÄngspunkt har varit att fÄ mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lÀrande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio genomförts, men Àven en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger pÄ socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat pÄ att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att lÀraren Àr mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lÀrande. Det framkommer ocksÄ att sjÀlvkÀnslan stÀrks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsomrÄde som klassen ska arbeta med och hur lÀrarens positiva förvÀntningar pÄ elevens matematikinlÀrning underlÀttar.

Uppsatsen pÄbörjades med den senaste PISA-undersökningen i Ätanke, dÀr den nedÄtgÄende trenden vad gÀller lÀsförmÄga var nÄgot som behövde problematiseras. MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma ÀmneslÀrare förhÄller sig till lÀsförstÄelseutveckling och hur ÀmneslÀrares förhÄllningssÀtt kan förklaras i relation till tidigare forskning.Syftet mynnar ut i följande frÄgestÀllningar:Vilken roll anser lÀrarna att lÀsförstÄelsen har för undervisningen i skolan?Vilken lÀspedagogik ger ÀmneslÀrarna uttryck för?Vilka lÀsundervisningsmodeller, om nÄgra, arbetar ÀmneslÀrarna med?Studien antar en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna har genomförts med aktiva ÀmneslÀrare frÄn olika högstadieskolor i Halmstad Kommun. Resultaten visar att ÀmneslÀrarna var överens i sin syn pÄ lÀsundervisningen i skolan som ett Àmnesövergripande Àmne och att goda resultat i skolan stÄr i direkt relation till god lÀsförmÄga.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad dagens ungdomar har för vÀrderingar och förvÀntningar till det kommande arbetslivet. Teorier tar upp ungdomsarbetsmarknaden som försvÄrar för ungdomarna att fÄ arbete. VÀrderingarna bland ungdomarna har pÄverkats av deras uppvÀxt och ett individualiserat tankesÀtt har utvecklats. Arbetet ska innebÀra mer Àn bara en försörjning, det ska vara en del av identiteten. Det viktigaste pÄ en arbetsplats Àr bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestÄende förÀndring av vÄr rÀttviseuppfattning, dÀribland vilken roll hÀlsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rÀttviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhÄllningssÀtt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hÀnvisning till att de inte innefattas i Rawls rÀttviseuppfattning. Medan den gÀngse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förÀndra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frÄgan Àr mer problematisk Àn vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte Àr ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta pÄverkar inte bara vÄr syn pÄ Rawls rÀttviseteori, utan Àven synen pÄ vilka implikationer genteknik i sjÀlva verket har pÄ vÄr rÀttviseuppfattning..

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, dÀr denne kontinuerligt mÄste beakta sitt bemötande för att behÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt. Begreppet professionellt förhÄllningssÀtt kan upplevas svÄrt att sÀtta ord pÄ, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhÄllningssÀtt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjÀlpmedelsomrÄdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjÀlp av GiorgiŽs fenomenologiska analysmetod.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Den teoretiska utgÄngspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade vÄldsbegreppet och det strukturella vÄldet.Vi utvecklar hÀr en egen metod för mÀtning av strukturellt vÄld som vi sedan applicerar pÄ alla stater för vilka det finns tillgÀnglig statistik. Det strukturella vÄldet i vÄr empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien Àr att undersöka om det föreligger nÄgonkoppling mellan strukturellt vÄld och intern vÀpnad konflikt och om det i sÄ fall gÄr att förutspÄ utbrott av inbördeskrig. SÀrskild vikt lÀggs vid de fall som i vÄr undersökning avviker frÄn vÄr förförstÄelse om sociala orÀttvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bÀttre förklara samband mellan strukturellt vÄld och utbrott av inbördeskrig..

Simulering Àr ett viktigt verktyg för verifiering och validering. Tid och pengar kan sparas om simulering kan anvÀndas istÀllet för flygprov. För att simuleringen ska ge korrekta resultat krÀvs korrekta modeller. I denna rapport presenteras en ny modell för JAS39 Gripens hjÀlpkraft- och motorstartssystem, APESS. MÄlet med arbetet var att skapa en mer avancerad modell av APESS och dess kontrollenhet APECU.

Fossila brÀnslen Àr Àndliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omstÀllning till alternativa tekniker till dagens förbrÀnningsmotor. Den teknik som verkar mest lÀmplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbrÀnningsmotorn Àr elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion pÄverkas om bandvagnssystemet skulle övergÄ till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats Àr kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frÄgeformulÀr som besvaras av totalt tre personer fördelat pÄ Amf1, FMTS och I19 dÀr samtliga innehar mÄngÄrig erfarenhet av bandvagnssystemet. FormulÀren kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer pÄ BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Sexuellt vÄld har förekommit frekvent i krig genom historien. PÄ senare Är har FN publicerat en rad olika publikationer som fastslÄr att sexuellt vÄld förekommer som taktik och strategi i krig. Detta Àr intressant ur ett krigsvetenskapligt perspektiv, inte minst med tanke pÄ att detta Àr nÄgot som Svenska förband kan komma att möta i en kommande insats. Uppsatsen syftar till att beskriva hur sexuellt vÄld kan ta sig form i vÀpnade konflikter samt att undersöka hur sexuellt vÄld kan betraktas som strategi och taktik. Förhoppningen Àr att uppsatsen ska belysa infallsvinklar och aspekter av Àmnet som behöver mer forskning.Studien bygger pÄ kvalitativ analys och utgÄr frÄn ett kÀllmaterial bestÄende av litteratur.Uppsatsen kategoriserar och problematiserar begreppet sexuellt vÄld och visar att sexuellt vÄld har ett samband med bÄde strategi och taktik pÄ ett direkt och ett indirekt sÀtt.