VÄrt examensarbete bestod i att för Kami AB i Kalix göra produktionsförbÀttringar i deras pressmaskin, som formar kuporna pÄ takplÄten. Kamis problem Àr att nÀr plÄten har matats genom pressen, ut pÄ svÀngarmar för att sedan slÀppas ner pÄ en rullbana, skadas plÄten pga. den stora fallhöjden (ca 610 mm). Rullbanan har ej kunnat höjas upp dÀrför att ett visst utrymme krÀvts för att operatören skall kunna utföra kontrollmÀtning av plÄten dvs. mÀtning av kuplÀngd och kuphöjd.

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om nÄgra av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. DÀrefter undersöks hur den vidare utvecklingen gÄtt till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen stÀlls Àven frÄgan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

Vi valde att skriva om vilket innehÄll som prioriteras i grundskolans tidigare Är, med fokus pÄ skolÄr 1. Detta val grundar sig delvis pÄ att lÀraryrket Àr mycket uppmÀrksammat av samhÀllet och att det Àr ett stort och viktigt uppdrag att verka som lÀrare. Vi har insett att lÀrare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare Är, men varför och hur? Hela tiden varje dag stÄr lÀrarna inför en mÀngd valsituationer i sitt arbete och vad Àr det som styr deras val i undervisningen? Syfte VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför lÀrare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser lÀraren vara ett viktigt innehÄll i det han eller hon undervisar om? Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns möjligheter eller svÄrigheter för lÀrarna att göra dessa val och prioriteringar.

Huvuduppgiften var att delta i ett animationsteam och tillsammans bringa karaktÀrer och ting i liv och rörelse. Jag fick ocksÄ designa en viktig anordning som jag Àven riggade sÄ att alla delarŽrörde sig korrekt. Modell set skapades frÄn layouten sÄ att modellerarna och "matte paintern" visste hur mycket av vad som syntes i bild i varje shot. Mesta dels av tiden diskuterades problem och förslag via handledarna men ibland Àven i direkt kontakt med producent och regissör. Denna rapport kommer att berÀtta hur arbetet som animatör gick till samt hur övriga problem dök upp och hur de löstes..

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Det hÀr projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi pÄ ett vissom gör pjÀsen slagstark i vÄr tid och anda. Jag har efterstrÀvat att pÄvisa desspolitiska och samhÀlleliga relevans i kombination med att hÄlla den intressant förÄskÄdaren som direkt upplevelse. Jag har förhÄllit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och Àven denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervÀrlden. Jaghar med hjÀlp av lÀsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frÄgestÀllningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut Är 2014..

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Ă€ndamĂ„let med fĂ„mansföretagsreglerna kan kringgĂ„s genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen lĂ€ggs fokus pĂ„ fĂ„mansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemĂ€ssiga konsekvenser som medförs i en fĂ„mansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fĂ„mansföretagsreglerna Ă€r att motverka att en delĂ€gares inkomst som hĂ€rstam-mar frĂ„n arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstĂ„ende, direkt eller indirekt, i betydande omfattning Ă€ger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rĂ€tt till utdelning, tillĂ€mpas utomstĂ„enderegeln som Ă€r en undantagsregel frĂ„n fĂ„mansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomstĂ„enderegeln har kunnat tillĂ€mpats vid ett indirekt Ă€gande.

E-learning Àr idag ett omrÄde pÄ framfart. Fler och fler organisationer vÀljer att utbildasina anstÀllda med hjÀlp av elektronisk media. Genom E-learning sparar organisationerpengar och tid i utbildandet av sin personal. En vanlig missuppfattning Àr att man genomatt överföra ett utbildningsmaterial till elektronisk media har skapat ett anvÀndbart Elearningsverktygmen i verkligheten Àr det betydligt mer invecklat Àn sÄ. Den hÀrkvalitativa studien syftar till att ta fram riktlinjer för anpassning av utbildningsmaterialtill E-learning.

Denna studie undersöker möjligheten till vÀrmeÄtervinning och energieffektivisering av mindre varukylanlÀggningar genom en fallstudie.VÀrmeÄtervinning visade sig mest lönsam, med hÀnsyn till energivinst, investeringskostnad samt Äterbetalningstid, frÄn en anlÀggning med ett direkt expansionssystem. AnlÀggningen kompletteras med en kondensorvÀxlare och en sekundÀrkrets för ackumulering av vÀrme i ackumulatortankar.Varvtalsregleringen visar sig vara mycket lönsam med hÀnsyn till behovet av tillförd elenergi, jÀmfört med en anlÀggning med konstant varvtal, Àven vid fullast. Dock minskar driftsÀkerheten av anlÀggningen..

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt pÄverkan pÄ den direkta utformningen av och innehÄllet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att anvÀnda sig av trendriktig reklam Àr ett strategiskt val beroende pÄ om annonsören vill vara trendsÀttare eller efterföljare. trender kan anvÀndas i reklam som koder för att bÀttre nÄ den avsedda mÄlgruppen..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Titel: Drömmen om en lÄngtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval pÄ BrÀckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur ungdomar vÀljer gymnasium samt hur de fÄr information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever frÄn Ärskurs ett pÄ BrÀckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den hÀr gruppens gymnasieval Àr rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemÀssan och studie- och yrkesvÀgledare. NÄgra tog del av information frÄn broschyrer som en slags bekrÀftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet sjÀlva och blir dÀrför passiva informationssökare. De Àr aktiva informationsmottagare i den meningen att de sjÀlva sÄllat bland den information de mottagit för att tillfredsstÀlla sina egna intressen.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.