Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr Carol Lee Bacchis ?WhatŽs the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet Àr att undersöka synsÀttet pÄ anorexi inom den specialiserade ÀtstörningsvÄrden med utgÄngspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks nÀr- och frÄnvaro av genusperspektiv och i vilken utstrÀckning de fyra intervjuade företrÀdarna för den specialiserade vÄrden uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förstÄelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Titel ?Ingen jagar ju direkt guldklockor lĂ€ngre? ? en kvalitativ undersökningkring studenter, arbete och informationsinhĂ€mtningFörfattare Rebecca Blad & Hanna ÖstbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förJournalistik, Medier och KommunikationTermin VĂ„rterminen 2010Handledare Bengt JohanssonSidantal 43 sidor exklusive bilagaSyfte Att undersöka hur Generation Y resonerar kring informationssökning irelation till arbetssökningsprocessenMetod Kvalitativ undersökning i form av tvĂ„ fokusgruppsintervjuerMaterial TvĂ„ fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje gruppHuvudresultat Informationssökning och informationsinhĂ€mtning Ă€r inget frĂ€mmade förstudenter. Trots detta blir de dagligen översköljda av information frĂ„n olikamedier vilket gör att det tar tid och energi för dem att finna den information de behöver. NĂ€r de nyutexaminerade studenterna söker arbete efterfrĂ„gar de dĂ€rför kort och koncis information om arbetet och hur de kan kontakta företaget, sĂ„ att de kan sĂ„lla bort de annonser de inte Ă€r intresserade av.Information om företaget och vad de vill ha av den sökande vill de först ha efter att intresse vĂ€ckts för att söka arbetet och denna information vill de se pĂ„ företagets hemsida och inte i platsannonsen. De kanaler som studenterna kĂ€nner störst förtroende för och anser vara effektivast Ă€r Ă€ven de kanaler som de i första hand vĂ€nder sig till.

Kostnader har under mÄnga Är varit en viktig faktor inom försvarsindustrin och vid ana- lys av militÀra system. I syfte att minska sina kostnader och öka effektiviteten har mÄnga nationer infört olika analyser, verktyg och begrepp för utvÀrdering av sina utgif- ter gÀllande försvarsmaterial, dÀr en av dessa Àr livscykelkostnadsanalys. Livscykel- kostnadsanalysen anvÀnds för att identifiera de mest betydande kostnadsdrivarna och dÀrmed möjliggöra den bÀsta kombinationen av resursanvÀndning. Livscykelkostnads- baserade uppskattningar skapar ocksÄ ett lÄngsiktigt perspektiv och pÄ sÄ sÀtt underlÀt- tar detta en mer genomarbetad bedömning av investeringar.Denna studie har genomförts vid Saab Dynamics i Karlskoga som tillverkar missilsy- stem och understödssystem till försvarsindustrin. I Saab Dynamics fall finns det i dags- lÀget inte ett standardiserat arbetssÀtt för anvÀndning av livscykelkostnadsanalyser.

Undersökningen bygger pĂ„ de frĂ„gor som vĂ€ckts dĂ„ jag flera gĂ„nger under vĂ„ren och sommaren 2001, sett att media uppmĂ€rksammat Svenska kyrkan. Det har skrivits rubriker som sagt att Svenska kyrkan genomgĂ„r en kris. Det har ocksĂ„ varit reklaminslag som kyrkan sjĂ€lv anordnat i rekryteringssyfte. De frĂ„gestĂ€llningar som legat till grund för uppsatsen lyder: Är det ett faktum att Svenska kyrkan befinner sig i kris? Varför begĂ€r mĂ€nniskor uttrĂ€de ur Svenska kyrkan? Hur ser relationen Svenska kyrkan - folket ut, upplevs relationen som en krock eller ett möte?Slutsatserna av undersökningen visar att de intervjuade kyrkoföretrĂ€darna anser att kyrksamheten inom församlingen Ă€r relativt stark.

Ferruform Àr ett företag med ungefÀr 600 anstÀllda och ingÄr i SCANIA koncernen. Tillverkningen i LuleÄ Àr inriktad mot lastbilskomponenter som t.ex. tvÀrbalkar, bakaxelbryggor och andra ramkomponenter. Dessa transporteras sedan vidare till bland annat Zwolle och SödertÀlje för slutmontering. Detta examensarbete riktar in sig mot Ferruforms 3-press som idag förses med klippta plÄtÀmnen.

Ferruform Àr ett företag med ungefÀr 600 anstÀllda och ingÄr i SCANIA koncernen. Tillverkningen i LuleÄ Àr inriktad mot lastbilskomponenter som t.ex. tvÀrbalkar, bakaxelbryggor och andra ramkomponenter. Dessa transporteras sedan vidare till bland annat Zwolle och SödertÀlje för slutmontering. Detta examensarbete riktar in sig mot Ferruforms 3-press som idag förses med klippta plÄtÀmnen. Arbetet gÄr ut pÄ att undersöka möjligheterna att förse den med en avhasplingsutrustning.

Det Àr framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det Àr framför allt de som samtidigt i högst utstrÀckning lÀmnar de andra Àldre gratistidningarna för den nya. 10-20 Äringarna tenderar att bli mer nyfikna pÄ kvÀllstidningarna och vi kan se att en ökad lÀsning av dessa uppstÄtt. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte Àr nÄgot direkt hot mot en kvÀllstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar fÄr kÀnna av högre konkurrens..

Sammanfattning Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia, bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c. MÄlet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast erhÄlls. PÄ dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast. För att öka kastlÀngden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under utkastet. Det Àr dock viktigt att linan sprids direkt pÄ spolen vid pÄbörjad invevning.

Socialstyrelsen rekommenderar i nationella riktlinjer att hÀlso och sjukvÄrden skall erbjuda organiserad individanpassad fysisk trÀning under tre till sex mÄnader till alla patienter som genomgÄtt hjÀrtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi. I dessa riktlinjer lÀggs stor vikt vid insatser för att stödja patienterna till hÀlsosammare levnadsvanor och pÄ sÄ sÀtt förebygga bÄde ny kranskÀrlssjukdom och Äterinsjuknande. HjÀrtrehabilitering har till syfte att reducera riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer, den kan vara utformad pÄ olika sÀtt men innefattar oftast fysisk trÀning, utbildning och psykologisk stöttning i form av stödjande samtal. Patientundervisning Àr en nyckelkomponent i hjÀrtrehabilitering. Patienten mÄste ha en vilja att göra livsstilsförÀndringar och en förstÄelse för sin situation och kroniska sjukdom.Denna studies syfte Àr att identifiera om medverkan i hjÀrtrehabiliteringsprogram leder till effekter pÄ patienternas livsstilsvanor och uppmÀtta fysiologiska mÀtvÀrden.Studien Àr prospektiv med en kvantitativ ansats, varje patient Àr sin egen kontroll.Statistisk analys Àr gjord för att studera förÀndring över tid.Under Är 2006-2007 erbjöds 112 patienter deltagande i hjÀrtrehabilitering pÄ ett mindre sjukhus i VÀstsverige.

Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

Kunskap Àr som mest anvÀndbar nÀr den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lÀra av varandra. DÄ en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till nÄgon annan benÀmns det som kunskapsöverföring.Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs nÀr en organisation inom mjukvaruindustrin anvÀnder Scrum som arbetsmetod. Studien avser Àven undersöka huruvida metoden pÄ nÄgot sÀtt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet stÀlls följande huvudfrÄga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken bestÄr av tre delfrÄgor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen dÄ Scrum anvÀnds som arbetsmetod?Med utgÄngspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förvÀntade stöd för kunskapsöverföring.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och vÄld inom prehospital akutsjukvÄrd, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkÀter delades ut pÄ ambulansstationer i Uppsala lÀn. Av 67 tillfrÄgade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade pÄ enkÀten. Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av enkÀter som bestod av sex öppna frÄgor som sedan analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet som baseras pÄ ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer Àn varannan utsatts för fysiskt vÄld pÄ nÄgot arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot Àn fysiskt vÄld.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Detta arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning som inkluderar elever, lÀrare och förÀldrar. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om lÀrare och elever arbetar med ÄtgÀrdsprogrammen i skolan. NÀr jag funderade pÄ hur jag skulle fÄ korrekt information om ÄtgÀrdsprogram och mobbning tÀnkte jag gÄ direkt till kÀllan nÀmligen lÀrarna, eleverna och förÀldrarna. Jag har gÄtt ut till tvÄ klasser i Ärskurs 6 och lÀmnat ut enkÀter till bÄde elever, lÀrare och förÀldrar. .