Sökresultat:
289 Uppsatser om Dimensioneringsmetod betong - Sida 12 av 20
Utmattning av järnvägsbroar i armerad betong : Enligt eurokoder
Commissioned for this report is Ramboll, Bridge and Tunnel Unit in Stockholm. Theidea throughout the work has been to primarily help bridge designers compilingadvice and instructions on how fatigue verification for railway bridges in reinforcedconcrete shall be performed under the new rules, the Eurocodes.After the introduction of the Eurocodes in 2011 has major problems emerged amongdesigners around Sweden. In some areas, it differs in the calculation rules comparedwith rules from the Swedish Transport Administration and the National Board ofHousing, Building and Planning calculation. Fatigue verification is one area where thenew calculation rules are different from the past.A large part of the report has been to interpret and find the relevant information inthe Eurocodes concerning fatigue. When questions or doubts have surfaced, this hasbeen discussed with Elisabeth Helsing at the Swedish Transport Administration andbridge designers at Ramboll.The result is a report where the structure is organized in the way that the bridgedesigners can move from cover to cover and realize that fatigue verification in realityfollows the same order as the report's sections.
Pålfundament : En studie med olika fackverksmodeller
Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.
Radon i betongkonstruktioner : - Kan det undvikas?
The following article consists of two parts; one part is about house construction and the other is a specialization about radon. The house construction part describes how to project a house from start. It contains the conformation of the house, the installations needed, calculations considering the strength of the construction, energy calculation and what materials were chosen. Calculations considering the costs of building and operate the house has been carried out. The result showed that the house would cost approximately two million Swedish kroner to build and thirteen thousand kronor a year to operate.
Varvsbyggnad på Beckholmen
Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten på 1800-talet. Byggnaderna räcker inte längre till och ett tillägg till öns bebyggelse är nödvändigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod får det nya varvet växa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likaså. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lättare att ifrågasätta det givna programmet som struktureras om.
Allmänna fotbollsstadion : En samhällsbyggare i Norrort
Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd. Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.
Betongbalkar förstärkta med kolfiberkomposit: tvärkraft
Förstärkning av betongkonstruktioner är ständigt aktuellt runtom i världen. Orsakerna varierar och är många till antalet. Behovet av en snabb, effektiv och relativt billig metod för att förstärka konstruktionerna är synnerligen uppenbar. I föreliggande arbete har försök med kolfiberförstärkta betongbalkar utsatta för tvärkraft genomförts. Ett syfte med arbetet har varit att undersöka om kolfiber är ett lämpligt material för att förstärka betongbalkar med avseende på tvärkraftskapacitet.
Betongplattor förstärkta med kolfiberkomposit: en experimentell och teoretisk analys
Att dagens alla existerande konstruktioner måste underhållas för att ha en livslängd som är ekonomiskt försvarbar, råder det inga tvivel om. För vissa av konstruktionerna kanske det inte räcker med att underhålla och återställa deras ursprungliga egenskaper, utan de måste förstärkas för att klara nya behov ställda av nyttjarna. Under denna förstärkning förändras förutsättningarna för konstruktionen, som exempel kan nämnas att vid förstärkning med utanpåliggande kolfiberkompositer, applicerade med epoxilim, blir ytskiktet diffusionstätt, vilket kan ge upphov till frostsprängning i betongen vid upprepade fryscykler. Därför är det fördelaktigt att till förstärkning med utanpåliggande kolfiberkompositer använda ett appliceringsmaterial vars egenskaper liknar betongen i den övriga delen av konstruktionen. Även ur en miljö/arbetsmiljömässig synvinkel klingar användandet av epoxiprodukter negativt.
Årsta havsbad i mitt hjärta : en renässans för badlivet
Mitt magisterarbete ?Utveckling Årsta Havsbad? är ett projekt som innefattar undersökning, skissutredning samt en gestaltnings idé kring det publika rummet i Årsta havsbad. Bakgrunden till mitt arbete kommer från att jag är uppväxt varje sommar i Årsta Havsbad vilket ger det en speciell plats i mitt hjärta. Årsta Havsbad har sucessivt åldrats och en upprustning behövs, hur får man in pengar till området?Efter efterforskningar hos Haningekommuns statsbyggnadskontor vet jag att en ny detaljplan för området arbetas fram.
Utredning och provtagning av förankringsstag i Hotagens regleringsdamm
Regleringsdammen vid Hotagssjön i Jämtland skulle under år 2008 rivas då betongkvalitén var bristfällig och det saknades armering vilket lett till stora sprickor i konstruktionen. Den främsta orsaken till den dåliga kvalitén var betongens förvärrade alkali-kiselsyra-reaktionsskador, så kallade AKR-skador. Vid dammdimensionering tillåts inte eventuellt förekommande förankringsstag medräknas enligt RIDAS, kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (2006). Rivningen av Hotagens regleringsdamm, som ägs av Vattenregleringsföretagen AB, skapade här tillfälle att utreda dessa förankringsstag och bedöma dess tillstånd för att på så sätt skapa en diskussion för framtida dimensioneringsmetoder huruvida förankringsstag får medräknas eller ej. Projektet bedrevs av Vattenfall Research & Development AB och resulterade i detta examensarbete, som finansierades av Elforsk AB.
Dimensionering av betongkonstruktioner : En jämförande studie av BBK 04 och Eurokod 2 vid dimensionering av balkar och pelare
I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.
Emitterande byggnadsmaterial: En nulägesanalys av metoder för att minska emissioner från fuktpåverkat, kaseinhaltigt flytspackel
De flesta byggnadsmaterialen avger mer eller mindre emissioner. Deras koncentration minskar med tiden om materialens yta ventileras. Därför är emissioner från byggnadsmaterial sällan ett problem utomhus. Däremot händer det ibland att människor får hälsobesvär som hosta, huvudvärk och irritation i ögon och hals när de vistas inomhus och speciellt i äldre byggnader.På 60- och 70-talet användes många nya byggnadsmaterial som inte hade testats innan. Dessa obeprövade material fick omfattande användning under miljonprogrammet då fokus låg på att bygga snabbt och effektivt och inte på att använda säkra och beprövade material.
JÄMFÖRELSESTUDIE AV BETONGKONSTRUKTIONER I EUROKOD OCH BKR
Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett livscykelperspektiv.
Grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament
I arbetet har olika grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende på vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna, främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som baseras på teknik och ekonomi.
Utformning av lådbalkbroar i högpresterande betong med extern förspänning
Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag.
Förstärkning av förspänd bro med kompositmaterial
På grund av ökande trafik ut till ön Henningsvär på Lofotens östkust, skulle den befintliga bron som endast består av ett körfält behöva breddas, detta för att rymma ytterligare ett körfält. Statens vegvesen, Norge vill undersöka möjligheten att förstärka befintligt bärande konstruktion med kompositmaterial för lasterna av ytterligare en vägbana. Examensarbetet går ut på att bedöma hur väl kompositmaterial fungerar som förstärkning av den bärande konstruktionen. Konstruktionen består av en lådbalk i betong med både spänn- och slakarmering. Målet är att presentera fungerande förstärkningsmetoder för både moment och tvärkraftskapacitet.