Denna studie syftar till att undersöka hur man som förÀlder pÄverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd förÀldrarna har fÄtt frÄn olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt förÀldrarna. Med studiens syfte som utgÄngspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr tydligt begrÀnsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga Àr ett eftersatt omrÄde. Studiens resultat visar att förÀldrarnas vardagsliv har pÄverkats dramatiskt dÄ barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser bÄde praktiskt, ekonomiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. Resultatet visar pÄ en brist av stöd frÄn framförallt socialtjÀnsten.

Efter att ha gÄtt snart tvÄ Är pÄ polisutbildningen har vi kommit till insikt om att det finns omrÄden som vi Àr bÀttre och sÀmre utbildade pÄ. Orsaken till detta tror vi delvis Àr vÄrat eget fel men ocksÄ att ett stort ansvar ligger hos utbildningen. NÀr vi har diskuterat kring detta har vi kommit fram till att utbildningen pÄ förenklade utredningar inte har varit sÀrskilt omfattande. Syftet med denna rapport Àr att pÄ ett enkelt sÀtt tydliggöra nÀr och hur man kan anvÀnda sig av förenklade utredningar enligt RB 23:21 § tredje stycket och RB 23:22 §. FrÄgestÀllningen vi hade innan arbetets början var nÀr dessa lagstöd kan anvÀndas samt skillnader mellan dessa och vanlig FU som Àr beskrivet i RB 23:21 § första stycket.

Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte Àr att, utifrÄn NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfÀrdigheter i Ärskurs 6 i StockholmsomrÄdet.UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllning:- Hur ser de grovmotoriska fÀrdigheterna ut för elever i Ärskurs 6, nÀr de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrÄgestÀllningen har besvarats genom en observationsstudie pÄ sjÀtteklassare i StockholmsomrÄdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrÄn NyTidstestets observationsschema, dÀr eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredstÀllande", "tillfredstÀllande", "smÄ brister" och "stora brister". Varje station innehÄller en eller tvÄ grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska fÀrdigheter Àr bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras pÄ ett tillfredstÀllande eller mycket tillfredstÀllande sÀtt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna fÄr en allt sÀmre grovmotorik och i och med den nya lÀroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska fÀrdigheter kommer att bli bÀttre.

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som Àr bÀst lÀmpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsÀttning av statlig tjÀnst avseende fÀstas endast vid sakliga grunder sÄsom förtjÀnst och skicklighet. Med stöd av bestÀmmelserna i förvaltningslagen Àr myndigheter inte skyldiga att motivera ett anstÀllningsbeslut. Varje Är överklagas drygt hundratalet Àrenden av enskilda som Àr missnöjda med anstÀllningsbeslutet. Syftet med detta arbete Àr att skildra vad kriterierna saklig grund sÄsom förtjÀnst och skicklighet Àr vid statlig anstÀllning.

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.

Svenska kyrkan har, jÀmfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har lÀnge debatterats. MÄnga har hÀvdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap pÄ dopet.1996 trÀdde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmÀlan Àr en förutsÀttning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jÀmstÀllt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att lÄta dopet bli medlemsgrundande.

IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.

Den hÀr uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka hur en grupp anvÀndare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser pÄ alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berÀttar anvÀnd­arna hur de anvÀnder Scania Lexicon, om de har anvÀndning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na Àr begripliga, lÀttlÀsta och anvÀndbara. De alternativa definitionerna bestÄr av en version skriven enligt klarsprÄksprinciper vad gÀller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. AnvÀndarna har fÄtt lÀsa fem originaldefinitioner samt de tvÄ omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna pÄ cobuildformatet Àr negativa i nÀstan samtliga fall medan reaktionerna pÄ klarsprÄksversionerna Àr blandade. TvÄ anvÀndare tycker att klarsprÄksdefinitionerna Àr bÀttre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bÀst om originalet.

Vid brister i förÀldraförmÄgan, dÀr modern inte kan se till att sitt barn fÄr de grundlÀggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt SocialtjÀnstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rÀtt till stöd för att bearbeta de kÀnslor som kan uppstÄ vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker dÀr de berÀttar om att mödrar kan drabbas av kÀnslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhÄllningssÀtt. För att kunna besvara studiens syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en Àr missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar bÄde om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, logistikavdelningen, 2FE02E, VT2011.Författare: Petter Linderborg, Philip Troedsson, Magnus JĂ€rvelid och Tobias Gill.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Åsa GustafssonTitel: Fredells Byggvaruhus ? En studie om kapitalbindning och lagertillgĂ€nglighet Bakgrund: Fredells Byggvaruhus Ă€r norra Europas största byggvaruhus och omsatte 2010 cirka 574 miljoner kronor. Företagets marknadsstrategi Ă€r att tillhandahĂ„lla Sveriges största byggvarusortiment för företag- och privatkonsumenter. Idag binder Fredells cirka 150 miljoner kronor i varulager varav VVS-avdelningen Ă€r en av de mer kapitalintensiva avdelningarna i varuhuset som har cirka 5 000 artiklar. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka om Fredells skulle kunna sĂ€nka sin totala kapitalbindning pĂ„ VVS-avdelningen samtidigt som önskad lagertillgĂ€nglighet uppnĂ„s. Metod: Denna fallstudie Ă€r genomförd enligt ett positivistiskt synsĂ€tt med en deduktiv forskningsansats. Insamling av data har skett med kvantitativ metod och det har Ă€ven genomförts intervjuer som i denna studie betraktas som kvantitativ datainsamling.

Metoder och system för mÀtteknik fÄr en allt större betydelse för moderna tillverkningsföretag. Allt fler företag har insett det strategiska vÀrdet av en förbÀttrad kvalitetsuppföljning för att minimera kostnader pÄ grund av kvalitetsbrist. Syftet med denna rapport Àr att ta fram en strategi för standardisering av kontrollmÀtningen vid den nya typ av mÀtplats, en Q-plats, som stÀllts upp inom avdelning DXMH vid Scania Transmission. Q-platsen ger möjligheter för operatörerna att i större grad sjÀlva genomföra kontrollmÀtningen i nÀrheten av produktionslinjen. I rapporten analyseras först Q-platsens funktion utifrÄn en studie av Scania Transmission DX, dessutom redovisas fallstudier pÄ andra avdelningar inom Scania och vid andra tillverkningsföretag.

De senaste Ă„ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hĂ€lsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ă„r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hĂ€lsan. I detta examensarbete hade vi dĂ€rför som syfte att undersöka elever i Ă„r 9:s kost- och motionsvanor och vi begrĂ€nsade oss enligt följande: • Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hĂ€lsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dĂ„liga kostvanor innebĂ€ra pĂ„ lĂ„ng sikt? Undersökningen gjordes pĂ„ tvĂ„ skolor i Norrbottens lĂ€n och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pĂ„ dessa skolor var att vi gjorde vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning dĂ€r.

Studien syftar till att undersöka vilka förestÀllningar som kommer till uttryck dÄ rekryterare inom stÄl- och verkstadsindustrin talar om jÀmstÀlldhet, kompetens samt rekrytering. Syftet Àr ocksÄ att kritiskt granska vilka konsekvenser dessa förestÀllningar kan fÄ för rekryteringsprocessen. En hermeneutiskt ansats har valts, och sex semistrukturerade intervjuer med rekryterare inom stÄl- och verkstadsindustrin har genomförts. Av studien framgÄr att rekryterarna anser att jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr viktiga att ta hÀnsyn till. Det framgÄr ocksÄ att företagen, enligt rekryterarna, inte har nÄgon uttalad definition pÄ kompetens.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera tre gode mĂ€ns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhĂ„llande till ensamkommmande, asylsökande barns rĂ€ttigheter och behov. Studien fokuserar Ă€ven pĂ„ relationen mellan dessa. UtifrĂ„n lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien Ă€r kvalitativ och baseras pĂ„ intervjuer med representanter frĂ„n Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode mĂ€n. Intervjuerna analyseras utifrĂ„n dessa perspektiv och tre begrepp.