Syftet med denna studie Àr att diskutera de etiskt och miljömÀssigt prÀglade kÀrnvÀrdena vid skapandet av sÄvÀl nya som etablerade varumÀrken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumÀrket i samband med den rÄdande lÄgkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt sÄvÀl som ur ett samhÀlleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fÄtt ökad fokus pÄ varumÀrken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumÀrke, eller uppehÄlla sin tidigare status, Àr en utmaning för företaget. Dagens samhÀllsintresse Àr riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lÄgkonjunktur.

Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

I sambolagen behandlas de rÀttigheter och skyldigheter som enligt lag följer för enskilda som vÀljer att ingÄ i ett samboförhÄllande. HÀrav följer ocksÄ vad som i lagens mening avses med begreppet sambor, samt nÀr tvÄ parter upphör att vara sambor enligt lagen. Reglerna kring samboförhÄllandets upplösning pÄverkar parternas rÀtt till fast egendom. Enligt 2 § SamboL anses ett samboförhÄllande upplöst dÄ parterna har flyttat isÀr. Om ett samboförhÄllande inte anses upplöst kan parterna inte heller upprÀtta ett giltigt bodelningsavtal.

Syftet med studien Ă€r att undersöka sambandet mellan bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rĂ€ttvis.För att uppnĂ„ syftet i studien anvĂ€nde jag mig av tre frĂ„gestĂ€llningar.Är IUP en vĂ€g till bedömning enligt lĂ€rarna?PĂ„verkar arbetet med IUP eleverna i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa anser idrottslĂ€rarna?Kan en bedömning bli rĂ€ttvis om IUP Ă€r olika utformade enligt lĂ€rarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslĂ€rare pĂ„ fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmĂ€ssigt likvĂ€rdiga och lĂ€rarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvĂ€mlighetsprincipen vilket innebĂ€r vad som var lĂ€ttast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet Ă€r de teoretiska perspektiven som anvĂ€nds i studien.Resultatet visar att IUP Ă€r ett dokument som anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt i skolan.

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till lÀsning. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till lÀsning) för att fÄ pedagogernas syn pÄ metoden. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser pÄ detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det Àr en stor del elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Arbetet kommer att utgÄ ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna med lÀs? och skrivinlÀrning? Hur ser lÀrarna pÄ elevernas lÀs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill sÀga, jag kommer att intervjua fyra olika lÀrare varav tre arbetar med ASL, den fjÀrde lÀraren arbetar med olika metoder, men Àr vÀldigt positivt instÀlld. Undersökningsresultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt positivt instÀllda.

En analys av komediserien Seinfeld dÀr jag söker efter postmoderna tendenser i handling, manus och karaktÀrer för att besvara min frÄgestÀllning: Vad Àr identitet enligt Seinfeld som TV-serie?.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.

Bakgrund: Revisorernas tjĂ€nsteutbud till revisionsklienter bestĂ„r Ă€ven av rĂ„dgivningstjĂ€nster inom omrĂ„den sĂ„som rekrytering och företagsvĂ€rdering. Verksamhet som strĂ€cker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrĂ„gasĂ€tta revisorns oberoende stĂ€llning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka omrĂ„den som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende stĂ€llningen pĂ„verkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som pĂ„verkar den oberoende stĂ€llningen. AvgrĂ€nsningar: Endast auktoriserade revisorer frĂ„n Stockholm och Östergötland.

En intervjustudie dÀr specialpedagog och elever intervjuats med mÄlet att fÄ till stÄnd en förbÀttring och en förÀndring av specialundervisningen. En genomgÄng av litteratur och debattartiklar visar att vi idag pÄ min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna Àgde rum pÄ skolan med först specialpedagog och sedan tvÄ elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte Àr nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna frÄn skolverket och pojkarna kÀnner sig marginaliserade.

Under 2000-talet har tvÄ EU-rÀttsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkstÀllas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkstÀllbar i den medlemsstat dÀr verkstÀllighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara nÄgra Är senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Denna uppsats Àr en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av LÀnsförsÀkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och anvÀndarperspektiv med utgÄngspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrÄn en modell som beskriver hur ekonomistyrningen pÄ ledningsnivÄ ger upphov till funktioner pÄanvÀndarnivÄ. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner pÄ anvÀndarnivÄn tyder pÄ en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder pÄ att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

UtgÄngspunkten för undersökningen Àr att kön Àr socialt skapat och dÀrför ocksÄ kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrares Äsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar pÄ lÀrarens perspektiv och dennes syn pÄ sina egna handlingar, förhÄllningssÀtt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrÄn problemformuleringen: Hur ser lÀrare pÄ sitt eget förhÄllningssÀtt till könsroller i sin praktik? Anser sig lÀrare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lÀrarna en tendens att arbeta med jÀmstÀlldhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebÀr att de dÀrför inte heller motverkar dem.