SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sätta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföreträdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mål.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrädare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mål av verksamhetsföreträdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en väg/medel för att nå målen?Metod och material: För att kunna besvara frågeställningarna har jag valt att samla in dokument som använts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföreträdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stämmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföreträdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rådgivning om rättigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföreträdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mål uppfylls, men att mål som kräver samhällsförändringar inte kan uppnås av verksamheten..

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsäkringssystemen. Rätten till vissa förmåner är kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosättning även kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige är socialförsäkringen uppdelad i två grenar, nämligen förmåner som grundar sig på bosättning samt förmåner som är arbetsbaserade och grundar sig på arbete i Sverige. Bosättning utgör således ett reellt försäkringsvillkor för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. En neutral utgångspunkt för bosättningsbedömningen i svensk rätt är huruvida personen är att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och därmed är folkbokförd i Sverige.

AbstractIdrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsaär ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik.

"Här finns det ju kanter som inte är helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omväg eller så." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn på inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte är att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svårigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svårigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, så som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tävlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgångspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, Målsättningens betydelse för tävlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet påvisade en spridning i informanternas tal vad gäller motivation.

Denna uppsats har utgått från de konflikter som uppstått när WTO:s regelverk, som via negativ harmonisering försöker bryta ner handelsbarriärer och främja frihandel, kolliderat med lagstiftande åtgärder hos WTO-medlemmarna som kan ha helt andra intressen. I REACH har denna kollision synliggjorts i och med att WTO-medlemmarna har haft skarpa invändningar mot förordningen i TBT-kommittén. Syftet med uppsatsen har varit att pröva om dessa invändningar inneburit att det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT. Detta har lett till att följande frågeställningar har valts: (1) Vilka regler i REACH kan tänkas strida mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT? (2) Om det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT, kan de rättfärdigas av de undantagsregler som finns i de båda avtalen?Metodvalet har inneburit studier av internationella avtal, rättsliga dokument, mötesprotokoll och doktrin i syfte att besvara frågeställningarna.

Enligt ett regeringsbeslut från 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillägg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor främja ekologisk hållbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mål var att fastställa en ambitionsnivå för miljöarbetet på Ltu. Regeringens ambition är att föregå med gott exempel och visa för övrigt samhälle och näringsliv att det är möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hållbar utveckling. När övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssätt för en myndighet är legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats är att redogöra för i vilken utsträckning Ltu:s miljöpolicy kan sägas vara legitim.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

Syftet med studien är att få kunskap om hur rektorer definierar och värderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär har rektorers syn på olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar på att resursbegreppet bestäms av vem, var och när det definieras. Då samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar är det resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högt oavsett kön. Högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka båda, enligt Herzbergs tvåfaktorteori, är motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsställelse och bör gynna eleverna.