ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna och hur överensstÀmmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet Àr att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna jÀmfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie pÄ grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, Ärsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts pÄ revisionsbyrÄer. GÀllande vÄrt jÀmförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda pÄ vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa Àr: Rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan Àgarna och ledningen, att fÄ ledningen att investera i projekt som gynnar företaget pÄ lÄngsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anstÀllda till att prestera bÀttre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den Àr att rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget..

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvÄrdnadsstatus samt NortonpoÀng relaterat till trycksÄr pÄ en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) frÄn en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien Àr empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktÀr. Författarna granskade graden av dokumentation i omvÄrdnadsstatus med hjÀlp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smÀrta/sinnesintryck, hud/vÀvnad, andning/cirkulation och vÀlbefinnande.

Med metoden Motiverande samtal (MI frÄn engelska Motivational Interviewing) kan rÄdgivare höja klienters motivation. Genom att koda rÄdgivarbeteende i MI-sessioner med kodningsverktyget ?Motivational Interviewing Treatment Integrity? (MITI) kan sessionen utvÀrderas. Det Àr viktigt att kodningsverktyget har hög reliabilitet för att ge tillförlitlig feedback till rÄdgivare och upprÀtthÄlla metodens kvalitet. Det primÀra syftet med studien Àr att undersöka interbedömarreliabiliteten i den nya versionen MITI 3.0.

Under de senaste decennierna parallellt med klimatdiskussionen har det vuxit fram ett stort intresse för höghastighetstÄg och en förbÀttrad infrastruktur i Sverige. I delar av Europa men speciellt i Kina och Japan har utvecklingen av höghastighetstÄg fÄtt ett enormt lyft. Ett problem vid höjda tÄghastigheter Àr att broarna vid en kombination av lÄg massa och lÄg egenfrekvens riskerar att orsaka resonans och höga accelerationsnivÄer vid passage.BallastspÄr Àr namnet för det traditionella jÀrnvÀgsspÄret i Sverige. Ballastfria spÄr Àr motsatsen till ballastspÄr. Andra namn för ballastfria spÄr Àr Fixerat spÄr eller slab track.

NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.

Den hÀr rapporten behandlar frÄgestÀllningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera anvÀndbarhetstester. FrÄgestÀllningen grundar sig i att god anvÀndbarhet inte Àr ett explicit uttryckt mÄl i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frÄgestÀllningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem Ät en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Bakgrund: Sverige strÀvar efter att nÄ en vision kallad nollvisionen. Visionen har tagits fram av Trafikverket för att nÄ noll dödsfall och allvarligt skadade i trafiken. För att nÄ nollvisionen kan inte endast staten inkluderat Trafikverket arbeta mot den, organisationer i samhÀllet bör ocksÄ strÀva mot visionen. Genom att certifiera sig enligt ISO 39001 som Àr en standard för trafiksÀkerhet kan företag hjÀlpa staten inkluderat Trafikverket att arbeta för nollvisionen. En certifiering enligt ISO 39001 hjÀlper inte endast organisationer med att utföra ett trafiksÀkerhetsarbete, den bidrar Àven till mÄnga andra fördelar genom den kvalitetssÀkring den innebÀr.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka Trafikverkets motiv till att stödja ISO 39001 samt företags motiv till att anta denna certifiering.

FörÀldrainflytande i förskola och förskoleklass Àr en viktig del i pedagogers och förÀldrars vardag. Det stÄr uttryckligen i lÀroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med förÀldrarna pÄ ett sÀtt som utvecklar innehÄllet i verksamheten. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogers och förÀldrars uppfattning av förÀldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig pÄ frÄgorna: Vad vill förÀldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utstrÀckning ges det möjlighet till inflytande för förÀldrar? Hur bemöts förÀldrars tankar och Äsikter? Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativa metoder sÄ som intervjuer och enkÀter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrar och pedagoger Àr vÀl medvetna om att det skall finnas förÀldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över.

Denna uppsats behandlar Àmnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack Àr ett problem i mÄnga organisationer och Àr dÀrför intressant att studera. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna bestÄr dels av orsakande faktorer och dels av ÄtgÀrdande faktorer. De orsakande faktorerna Àr enligt teorin hÄrd budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka yoga och dess förhÄllande till hÀlsa ur ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskrivs vÀgen mot tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- PÄ vilket sÀtt förhÄller sig yoga enligt YogaSutras till hÀlsa utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?MetodMetoden bestÄr av en textanalys ur en innehÄllsaspekt. Boken som anvÀnds heter YogaSutras Àr skriven pÄ sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt, som en del utav det övergripande begreppet hÀlsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hÀlsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra pÄ vÀgen mot det slutgiltiga tillstÄndet yoga.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvÀrldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrÄgasattes och krav pÄ ökade upplysningar stÀlldes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers Ärsredovisningar har förÀndrats under 2008 jÀm­fört med 2007. Det undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i omfattning av lÀmnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter Är 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats dÀr 2007 och 2008 Ärs Ärsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. UtifrÄn studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers Ärsredovisningar har ökat i omfattning mellan Är 2007 och 2008.

KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.

SkalvÀggar bestÄr vanligtvis av tvÄ betongskivor 45-75 mm tjocka med en luftspalt emellan. Skalen i vÀggen hÄlls ihop med armeringsstegar. Luftspaltens bredd beror pÄ vÀggens totala tjocklek och gjuts i pÄ plats. MÄlet med detta arbete Àr att undersöka skalvÀggens egenskaper dÄ luftspalten inte ingjutits med betong. Om skalvÀggen visar sig ha god hÄllfasthet och bÀrförmÄga kan den börja anvÀndas istÀllet för massivvÀggar.BerÀkningarna för bÀrförmÄgan utförs delvis med FEM program (Finita Elementmetod program) och delvis med kompletterande handberÀkningar.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..