Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

Denna rapport innehåller beräkningar och förslag till en ombyggnation av en ladugård i Uddeholm. Ägaren Stig Sonebrink har en vision om att starta ett projekt som kan ge positiv PR till en hårt prövad region och kan generera arbetstillfällen. Detta projekt kallar han för Uddeholmsladan och det första Sonebrink vill bygga är en konserthall. Syftet med projektet är att kontrollera byggnadens förutsättningar för att nyttjas som en konserthall. Målet är att presentera en lösning på hur golvet i konserthallen skall konstrueras med avseende på stegljud och utseende.

Arbetet grundar sig på en fastighetsägares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas på så sätt att detaljplan följs. På vägen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkända energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas är en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som närmar sig femhundra år bär på en lång historia och byggnaderna inom kvarteret är klassade som värdefull bebyggelse eller särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stämplat hela området som lagskyddade kulturlager vilket kräver ytterligare försiktighetsåtgärder.

Syftet med arbetet var att dimensionera en stomme i limträ till en redan befintlig byggnad för att sedan jämföra den med den stomme som byggnaden i nuläget har. Dimensioneringen gjordes till stor del i datorprogram men i vissa situationer krävdes handberäkningar. Det som dimensionerats var bärande balkar, pelare och åsar, samt två stycken anslutningsdetaljer. En 3D-modell gjordes av limträstommen samt stomplansritning, sektionsritningar och detaljritningar. Alla innermått gick att behålla så som de är i den befintliga byggnaden, vilket var en av de stora frågorna innan arbetet. Detta gör att byggnaden skulle gå att använda i samma utsträckning som den i dagsläget gör. De problem som uppkom var att dimensionerna på en del balkar blev väldigt stora, då det är långa balkar som ska ta upp stora krafter, samt att det inte gick att behålla skärmtaket som det är i nuläget utan utvändiga pelare behövdes vilket inte är optimalt.

Vid röjning av RSV-ammunition saknas idag adekvat beslutstöd för att dimensionera skadebegränsande åtgärder mot jetstrålens verkan. I uppsatsen vidareutvecklas en beräkningsmodell som författaren tidigare föreslagit. Syftet är att skapa ett verktyg som kan införas i ammunitionsröjningsverksamheten.Fullskaliga skjutförsök har genomförts för att klarlägga inverkan av förhållanden som är typiska vid ammunitionsröjning; en skyddskonstruktion byggd av sandsäckar och med ett långt detonationsavstånd till röjningsobjektet. Försöksresultatet visar att den grundläggande hydrodynamiska penetrationsteorin inte är användbar för dessa förhållanden. Vidare ger sandsäckskonstruktionen signifikant bättre skydd mot jetstrålen än en homogen grusbädd.Genom störningsanalys har känsligheten hos de enskilda parametrarna i beräkningsmodellen för verksamhetstypiska fel utretts.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistån¬dets/insatsens omfattning begreppen skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt Socialtjänslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp påverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontakt¬person vid likvärdig problematik. Studien byggde på två hypoteser; (1) det är mer troligt att en och samma insats blir beviljad när man söker via LSS än när man sö¬ker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande än beviljat bistånd enligt SoL. Respondenterna var tio handläggare som arbetar med bi¬ståndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade från nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit.

Vid bygge av plansilor finns idag nästan uteslutande konstruktioner med prefabricerade betongelement att välja på. Dessa har för närvarande en maximal vägghöjd på 4 m och att bygga med tak blir för många en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i trä var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre höjder och större laster. Både trä som material och framförallt ett tak innebär flera fördelar för en plansilo men det måste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och hållbart att använda. Målet med studien var att jämföra en 4 m silo uppbyggd av prefabricerade betongelement med en träkonstruktion framtagen av Suntetorp Säteri som kombinerar trästolpar med betong i väggarna och har tak.

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

I denna uppsats undersöks sexualbrottet sexuellt ofredande som det stadgas ansvar för i 6 kap 10 § BrB. Lagrummet jämförs med de närliggande brotten ofredande enligt 4 kap 7 § BrB och förolämpning enligt 5 kap 3 § BrB, som kan komma att aktualiseras vid fastställande om brott för sexuellt ofredande föreligger. I denna uppsats konstateras att med sexuellt ofredande menas en handling där gärningsmannen har ett uppsåt till gärningsbeskrivningen men också att gärningsmannens handlande varit till för att reta eller tillfredställa sin sexualdrift. Det sistnämnda kravet saknas vid blottande, där det räcker att handlingen varit ämnat att väcka obehag. Vid en jämförelse med de närliggande brotten ofredande och förolämpning kan konstateras att om syftet tillika uppsåtet inte faller inom tillämpningsområdet för sexuellt ofredande, kan ansvar för gärningsmannens handlande sökas enligt rekvisiten för ofredande men även i vissa fall enligt rekvisiten för förolämpning Det kan här uppstå svåra gränsdragningar där samma handling eller ordval kan bedömas enligt olika lagrum, eller anses helt falla utanför brottsbalkens tillämpningsområde.I denna uppsats argumenteras att gällande rätt inte är tillfredställande och att ett tillägg till gällande rätt kan anses vara motiverat..

Uppsatsen beskriver hur en reklamation bör se ut samt dess förfarande enligt gällande rätt i köplagen, konsumentköplagen och jordabalken. Det redogörs för en omfattande bild av avtalen enligt de tre olika lagarna, för att läsaren ska kunna bedöma vad reklamationsreglerna innebär. Därav har också reglerna om preskription behandlats eftersom dessa ligger nära reglerna om reklamation. Konsumentköplagen har behandlats något mer ingående. Det är viktigt att ett meddelande framförs när köparen inte är nöjd med sitt köp, annars kan han komma att förlora sin rätt att invända om fel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka risker som finns vid grundläggning av småhus. Metoden som användes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som återkom delades in i geologiska, mänskliga och ekonomiska faktorer. Därefter diskuterades om dessa risker även är aktuella för småhus. Bland de geologiska faktorerna ansågs inte markförhållanden utgöra en betydande riskkälla för småhus då dessa antingen är välkända eller mindre svåra att kontrollera på grund av husets begränsade utbredning på marken.

För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krävs att köparen ställer krav på säljaren. För att kunna göra detta krävs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnät designas. En kabels växelströmsresistans består av en likströmskomponent och en tillsatskomponent.

Kraftindustrin arbetar oavbrutet med att försöka höja och upprätthålla dammsäkerheten i Sverige. Erosionsskydd för fyllningsdammar skall dimensioneras och utformas så att de medverkar till en god dammsäkerhet. Vid dimensionering och projektering av erosionskydd måste vågberäkningar utföras för att bedöma angripande våglast. I Sverige genomförs dessa beräkningar utifrån kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Uträkningarna och bedömningar av våglasterna är ur dammsäkerhetssynpunkt viktiga eftersom de ofta avgör erforderligt fribord.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.