Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika Dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra Dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes Dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika Dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra Dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes Dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstå varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande då det uppstår missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om organisationskulturen påverkar samarbetsförmåga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nåddes genom att undersöka branschkulturen på universitetsnivå, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras på en kvantitativ undersökning i form av enkätundersökning och bygger på uppgifter från ett flertal studenter.

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella Dimensioner, Affärskulturella Dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur.Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka Dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka Dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Vårt syfte är att skapa en ökad förståelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumärkeskapital. Vårt syfte är också att undersöka hur starka EVM är relativt traditionella varumärken samt utreda om de generella Dimensioner som konsumentbaserat varumärkeskapital anses bestå av är relevanta för tvättmedel i dagligvaruhandeln. Vi har använt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital utformad för traditionella varumärken och applicerat denna på egna varumärken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkätundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jämfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumärken. Vår undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumärke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumärkeskapital.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika Dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra Dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes Dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika Dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra Dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes Dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda Dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika Dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att Dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression.

Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. Låg självkänsla är en riskfaktor för psykisk ohälsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling påverkar självkänsla är begränsad. Med självrapporteringsformuäret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes självkänsla hos en populationsbaserad rikstäckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jämfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lägre självkänsla än kontroller i fem av sex Dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala självkänslan positiv (skalvärde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ självkänsla var i flera Dimensioner dubbelt så stor för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Befintliga självskattningsinstrument avseende mätning av stress är ofta teoretiska konstruktioner och sällan baserade på empiriska undersökningar av människors faktiska upplevelser. Instrumenten är i allmänhet validerade genom tvärsnittsstudier mot liknande skalor eller tangerande Dimensioner som t ex ångest. Syftet med denna studie är att utifrån människors beskrivningar av stressupplevelsen utveckla ett nytt självskattningsinstrument för upplevd stress. Studien är indelad i tre delar. Den första delen är en intervjustudie (16 personer med blandande bakgrunder) där de ord och uttryck som används för att beskriva upplevelsen av stress tematiskt analyseras.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. Uppnår eleverna målet att kunna uttrycka åsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre Dimensioner i sina recensioner har eleven fått ett högre betyg på sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen är att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fått betyget MVG.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka Dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka Dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Abstract Problem: Vad menas egentligen med mångfald, vilka Dimensioner åsyftas och lyfts fram?Vilka Dimensioner undertrycks och vilka problem kan det medföra? Syfte:Syfte med denna studie är att beskriva och skapa en djupare förståelse för begreppet mångfald. Metod:Den metod jag använt är en teorigenomgång. Det är en kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal och med aspekter hämtade från flera akademiska discipliner. Studien är en deskriptiv litteraturgenomgång av andra studier vilka är empiriska eller i sin tur är studier av empiriska data.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler Dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare Dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsDimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler Dimensioner.