Kriminalitet under ungdomsåren är vanligt förekommande och Moffitt (1993) har utformat en teori om att en stor grupp ungdomar under en begränsad tid under tonåren begår brott, så kallad tonårstidsbegränsad kriminalitet, medan en mindre grupp ungdomars brottslighet inte begränsas till tonåren, så kallad långvarig kriminalitet. Den föreliggande studien har analyserat data rörande en grupp pojkar (n=353) i åldrarna 15-20 år som dömts till ungdomstjänst i Stockholm. Syftet med den föreliggande studien var att söka identifiera dimensioner i gruppen och mönster i de brott de rapporterat att de begått samt att beskriva gruppen utifrån problemområdena skolproblematik, psykiatriska besvär, misshandel av föräldraperson samt ålder för alkoholdebut respektive brottsdebut. Resultatet visade att det fanns stora skillnader med avseende på kriminalitet i gruppen. En liten andel pojkar i gruppen har begått en stor andel av brotten medan majoriteten av alla pojkar har begått ett relativt fåtal brott.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar på några skillnader i förskolan jämfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollärares och lärares uppfattningar. Arbetet gick även ut på att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelärare, förskolelärare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har även presenterat litteratur kring ämnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vårt arbete ansåg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Under ht08 och vt09 har vi gjort ett examensarbete där vi i gruppen utvecklat ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det nya styrsystem ska underlätta det dagliga arbetet för personalen på sjukhusen, då det idag är svårt att kontrollera sängen när man är ensam och knuffar. Men med RaaLie fastmonterad på sängen kan man utföra arbetet själv, och det är mycket lättare att ta sig runt skarpa svängar och trånga passage..

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas.Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning.Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Samhället blir allt mer datoriserat och många anställda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornär det huvudsakliga hjälpmedlet i arbetet. Det förutsätts att den ska fungera problemfritt. Då det uppstår datorproblem kan den anställde påverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnå sina planerade mål och resultat, är det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss på individen eftersom det är individen som först berörs av datorproblem.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka hur automatiserade tester skall införas i ett visst företags utvecklingsprocess. De tester som är aktuella för automatisering är de tester som genomförs via det grafiska användargränssnittet.Arbetet har främst inriktat sig på att utvärdera vilket verktyg som är lämpligast att använda sig av. Dessa verktyg använder sig av en speciell teknik kallad Capture/Replay, men erbjuder även möjligheter att skriva testfall för hand. Utvärderingen visade att två av de testade verktygen är ungefär likvärdiga. Att endast rekommendera ett av dessa var omöjligt eftersom det hade krävts en än djupare analys av de behov som finns i företagets testverksamhet.Arbetet tar även upp saker som man ska tänka på när man inför automatiserade tester i sin verksamhet.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Rapporten visar på hur eleverna på en skola ser på skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgår ifrån elevernas och två ur personalens syn på hur det drogförebyggande arbetet fungerar på deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, även om det inte finns något uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med föräldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet när eventuella problem uppstår. Studien visar även att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Arbetet syftar till att visa hur man med fördel kan integrera ordinlärning i hela främmande språkundervisningen. Inte bara som ändlösa ordlistor som eleverna bör ?banka? in. Till grund för arbetet ligger exempel på övningar som jag har använt mig av under min praktikperiod i mina klasser på en gymnasieskola i Skåne. Analysen av genomförandet av olika ordinlärningsövningar belyser två huvudfrågor: hur ökar man elevers förståelse för att det finns flera sätt att lära sig ord genom olika övningar? Hur kan eleven använda sina nyförvärvade ordkunskaper och sitt eget ordförråd under övningarna? Jag beskriver vägen från mötet med övningarna till det egna arbetet eleverna gör med ordinlärning, och redogör för några metodiska redskap som exempelvis repetition, arbete med minnesknep och autentiska texter..

Denna rapport utgör det avslutande momentet på programmet Produktutveckling 180hp vid Blekinge Tekniska Höskola. Rapporten kommer behandla framtagning av en nykonstruktion för fixturering av propellerblad i en bearbetningsmaskin. Arbetet hart gjorts i samarbete med företaget Xylem Water Solutions Manufacturing AB i Lindås. Arbetet har mynnat ut i ett konceptförslag och en rapport som projektgruppen för inköp och uppstart av den nya maskinen kommer kunna ta del av och använda som underlag vid detaljkonstruktionen av den faktiska fixturen som kommer tillverkas. Den största delen i detta arbetet har lagts på alla de steg som har varit nödvändiga att göra för att kunna komma fram till slutresultatet.

Mitt syfte med uppsatsen är att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser på sitt uppdrag med att främja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier på 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som användargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan främja integrering eftersom det bjuder in till både dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det är möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker på biblioteket..