Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

I projektet, som är ett examensarbete från programmet högskoleingenjör i teknisk design vid Luleå tekniska universitet, har ett koncept på en delvis förarlös bil tagits fram. Arbetet har utförts mot instutitionen för arbetsvetenskap och har givit värdefull erfarenheter inför fortsatta studier vid Umeå Institute of Design. Resultatet är en lyxig fyradörrars kupé med tänkt lansering omkring år 2020. Bilen sköter till största delen av tiden körningen på egen hand men tillåter även manuell körning på ett nytt och revolutionerande sätt. Fordonet är även en social mötesplats där passagerarna får uppleva en ny dimension av att resa med bil..

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.

Examensarbetet syftade till att utveckla en maskin för montering och demontering av ReRails utbytbara slityta för järnvägsräls. ReRail rälssystem bygger på principen för dagens järnvägsräls med skillnaden att stommen är nedfräst till en mindre dimension och en utbytbar slityta är monterad på denna. Den inledande behovsanalysen påvisade de behov som fanns kring maskinen. Behoven utvärderades och sammanställdes till en kravspecifikation. Konceptförslag genererades genom brainstormingsessioner.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Denna uppsats behandlar två tillvägagångssätt för att kringgå problemet med upprepande ljudbild i spelsammanhang. Studien jämför om dessa ur ett kvalitativt hänseende skiljer sig och i så fall, vilken av dessa metoder som föredras. Ljudläggning enligt kvantitetsmodellen har jämförts med processeringsmodellen. Kvantitetsmodellen innebär att variationen i ett visst ljudmoment skapas genom att addera fler unika ljud. Fler unika ljud ger större variation.

The present thesis deals with Qur'anic Studies among Turkish immigrants inSweden. The aim is to investigate the significance of Qur'anic Studies forMuslims in a country like Sweden. This thesis also highlights the role ofthe Turkish state in encouraging and funding Qur'anic Studies in Sweden.I have carried out a case study on a Mosque outside Stockholm, where anImam, sent by the Turkish government, is in charge of the Qur'anic Studies.It is found that Qur'anic Studies is important for Muslims in Sweden in theirefforts to preserve their religious identity. The results also indicate thatQur'anic Studies also has an ideological dimension insofar as it is a meansfor Islamic governments, groups and individuals to further the interests of political Islam..

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:? I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?? Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?? Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?? Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

I detta arbete undersöks kunskap om bråkbegreppet hos fyra olika lärare och hur de använder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgångspunkt från Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestående av intervjuer med lärarna. Begreppskunskapen fokuserar på division av bråktal, innehållsdivision och del ? helhetsaspekten.

Flimmer (eng. Flicker), beskrivs av standard EN 50160:1999 som ett visuellt intryck av instabilitet orsakat av ljusintryck som varierar intensitetsmässigt eller spektralt över tiden. Flimmer är alltså en variation i ljusstyrka som orsakas av en ändring i spänningsnivån, spänningsfluktuationer. När spänningen ändras uppstår en variation i lampans ljusintensitet som ögat uppfattar som en blinkning. Denna spänningsändring behöver inte vara större än 1-2V med 230 V matning för att lampan ska blinka till.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

I takt med konkurrensen ökar på marknaden väljer många sågverk att i allt högre utsträckning kundanpassa sin produktion mot de krav kunderna ställer på produkterna. Sågverkens produktion bör vara inriktad på att skapa ett så högt värdeutbyte som möjligt där virkets egenskaper och produktionsanläggningens förutsättningar ställs mot de kundönskemål som finns. (Lycken, 2000) I sågverkets justerverk sorteras trävarorna i olika sorteringsklasser, även kallat kvalitetsklasser, samt kapas i exakta längder. För att kunna skapa ett högt värdeutbyte krävs det kunskap dels om vilka av träets egenskaper som är avgörande för värdet med dagens sorteringssystem och dels en insikt i hur volym- och värdeandelar ser ut för olika produkter samt hur olika sorteringsregler styr värdeutbytet. Sedan början av år 2008 har Rörvik Timber Rörvik AB ett BoardMaster-system i sågverkets justerverk som använder färgkamerateknik för att värdeoptimera trävarorna. Examensarbetets syfte är att analysera värdeoptimeringen av trävarorna i justerverket vid sågverket i Rörvik.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.