Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemĂ„l och krav frĂ„n personal, brukare, anhöriga, tjĂ€nstemĂ€n och politiker. Informella ledare kan dĂ„ vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra med förstĂ„else för hur enhetschefer inom Ă€ldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svĂ„righeter samt de strategier cheferna resonerar om och anvĂ€nder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnĂ€ra- och situationsanpassat ledarskap. UtifrĂ„n en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i tvĂ„ kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring bĂ„de möjligheter och svĂ„righeter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestĂ„ av att informella ledare ofta Ă€r insatta och engagerade i verksamheten.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett heltÀckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att fÄ acceptans av folket. För att fÄ svar pÄ min problemfrÄga anvÀnder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillÀmpas i samband med olika intervjuer. Jag vÀljer ocksÄ att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda Àmnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA stÄr för deoxyribonucleic acid och Àr uppbyggd av celler och innehÄller information om vÄr arvsmassa.

Röd/BlÄ (AECD1091) Àr ett album och examensarbete av producent/musiker Pekka Tuppurainen och hans kvintett med Magnus Broo, Mikko Innanen, Aki Rissanen och Joonas Riippa. Albumet spelades in i januari 2009 och slÀpptes i april 2010. Projektets första utgÄngspunkt var konceptuell och hade kontrasttÀnkande, covers pÄ David Bowie-lÄtar och det kalla kriget som en sorts bakgrund. Genomförandet av ide?n var dock inte problemfritt: genom processen uppstod det flera kreativa dilemman och slutresultatet blev ganska annorlunda Àn som tÀnkt i början av processen.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Skandaler i nĂ€ringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. ÅtgĂ€rder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har Ă€ven skapat sina egna etiska koder. Det rĂ€cker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det Ă€r viktigt att den etiska koden Ă€ven efterlevs. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur en revisionsbyrĂ„ arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.

Den hĂ€r uppsatsen handlar om skapandet av animerad 3D-film frĂ„n idĂ© till fĂ€rdigt resultat. Även att pĂ„ uppdrag av en extern bestĂ€llare av filmen försöka tillgodose dennes önskemĂ„l och krav pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Med hjĂ€lp av en litteraturstudie och egna kunskaper diskuteras och beskrivs process och genomförande av animering och karaktĂ€rsdesign för att slutligen fĂ„ fram en animerad film som Ă€r utformad enligt bestĂ€llarens önskan..

Vid skapandet av landskapsarkitektur Àr det en mÀngd olika kvaliteter som skall tas i Ätanke. En av dem Àr skönhet. En upplevelse av skönhet Àr synonym med en upplevelse av nÄgot som vackert, gott, rÀtt. Listan över synonymer kan göras lÄng, men gemensamt Àr att de ger uttryck för en positiv kÀnsla hos den som tolkar. Upplevelsen av skönhet Àr en upplevelse som spelar in nÀr landskapsarkitekten vÀrderar sin landskapsarkitektoniska handling.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i Äldrarna 18-25Är som lever pÄ försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den pÄverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjÀnsten och arbetsförmedlingen..

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

Vi behöver öppna vÄra ögon innan vi kan ta konst till vÄra hjÀrtan och vi behöver öppna vÄra hjÀrtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

Syfte: Studiens syfte Àr att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsÀrskolan och sÀrskiljande skolformer. Detta utifrÄn elevhÀlsoteams etablerade erfarenheter och med fokus pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv Àr man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, hÀr Àr kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Årsredovisning Ă€r en lagstadgad finansiell rapport skapad för att ge intressenter inblick i företagens verksamhet. Det finns lagar över vad en Ă„rsredovisning bör innehĂ„lla för att sĂ€kerstĂ€lla dess kvalitet inför dess intressenter. Trots detta uppmanas aktieĂ€gare att vara kritiska i sin lĂ€sning av Ă„rsredovisningen. Vi stĂ€llde oss frĂ„gan varför. Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur Ă„rsredovisningar anvĂ€nds för att pĂ„verka aktieĂ€gare och hur kritiska aktieĂ€gare Ă€r vid lĂ€sning av Ă„rsredovisningar.Genom intervjuer och enkĂ€ter med representanter frĂ„n börsnoterade företag, bolagsbevakare och aktieĂ€gare undersöktes det hur Ă„rsredovisningar anvĂ€nds av företag och hur den pĂ„verkar vid investeringsbeslut.

Ämnet för denna uppsats Ă€r tillsynen av enskilda hvb-hemför minderĂ„riga. Syftet Ă€r att titta nĂ€rmare pĂ„ hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda lĂ€n ? Örebro, Halland och SkĂ„ne. Uppsatsens huvudfrĂ„ga handlar om hur tillsynen gĂ„r till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och informationhar sökts frĂ€mst genom e-post-kontakt med olika instanser men ocksĂ„ via Internet och litteratur.Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i nĂ„gon form, att den sker via föranmĂ€lda besök pĂ„ hvb-hemmen dĂ€r tillsynsmĂ€nnen tittar pĂ„ dokumentation, rutiner,personal samt behandlingsarbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda varför inte fler konsumenter e-handlar. Vi vill ta reda pÄ varför e-handeln inte tagit en större marknadsandel av den totala marknaden som förutspÄtts. Vi har valt att enbart titta pÄ business-to-consumer relationer. VÄra respondenter befinner sig i Äldern 18-65 Är. Vi har anvÀnt oss av enkÀter och semistrukturerade intervjuer av privatpersoner.