Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med den hÀr studien var att undersöka fenomenet dokumentation och om samt hur lÀrarna dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling som en del av bedömningsprocessen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gav mig följande frÄgestÀllningar:Hur Àr dokumentationen utformad i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur gÄr lÀrarna i idrott och hÀlsa tillvÀga nÀr de analyserar och tolkar elevernas kunskaper?Vilka strategier anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av nÀr de dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling i undervisningen?Vilken pÄverkan fÄr dokumentationen pÄ bedömningen/betygsÀttningen enligt lÀrarna?MetodValet av metod i denna studie var kvalitativa intervjuer. I intervjuerna anvÀnde jag mig utav en intervjuguide med öppna frÄgor för att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt av de intervjuade. Syftet att anvÀnda guiden var att jag som intervjuare lÀttare kunde hÄlla fokus pÄ det som var av intresse för studien.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Detta arbete handlar om rattfylleri med narkotikaklassat preparat i blodet. Polisen har den senaste femĂ„rsperioden fördubblat sina anmĂ€lningar med drograttfylleri. Vi har studerat polisen i Halland, VĂ€sterbotten och Örebro lĂ€n och kan konstatera att de har varierad kunskap för att kunna arbeta effektivt mot drograttfylleri. I Örebro lĂ€n har man en bĂ€ttre utbildad personal vilket medför fler upptĂ€ckta drograttfyllerier. PĂ„ de andra tvĂ„ myndigheterna utbildar man successivt fler poliser som ska förbĂ€ttra deras arbete med att upptĂ€cka drograttfylleri.

VÄr undersökning handlar om vad och i vilka sammanhang flickor respektive pojkar lÀser i skolÄr 3 pÄ X-skolan. Den handlar Àven om hur lÀrarna i skolÄr 3 pÄ X-skolan arbetar för att frÀmja elevernas lÀsintressen. För att undersöka detta har vi genomfört en enkÀtundersökning, elevintervjuer, lÀrarintervjuer samt klassrumsobservationer. I vÄr undersökning kommer vi fram till att mysterieböcker och relationsböcker Àr de mest populÀra böckerna bland bÄde flickor och pojkar i skolan. Flickorna lÀser dessa böcker Àven pÄ fritiden vilket pojkarna inte gör.

Kvinnan kan du sÀlja igen -och- igen -och- igen, tills hon Àr död.SÄ sÀger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna pÄ Palmedagarna i VÀsterÄs under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men Àven med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking Àr inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hÀlft fanns det prostituerade frÄn Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vÄgor och handlar om kvinnor som kommit till vÀstvÀrlden.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhÄllningssÀtt har för de smÄ barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de dÄ kunde tÀnka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jÀmföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom omrÄdet.I svaren frÄn respondenterna har vi fÄtt exempel pÄ hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avlÀsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera nÀr barnen löser olika situationer, sÄ handlar det alltid om att pedagogerna mÄste vara vakna, nÀrvarande och medvetna om att de Àr viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har Àven fÄtt exempel pÄ vad pedagoger kan göra, sÀga och tÀnka pÄ för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i smÄ grupper, samt att sporra barnen att ta hjÀlp av varandra, var svar som Äterkom..

EssĂ€n Ă€r en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r scenografi? blir essĂ€n en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver Ă€ven min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslĂ„r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.Sven-Åke Heed hĂ€nför teatern till de förestĂ€llande konsterna och lĂ„ter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsĂ€ttningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgĂ„r i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom bĂ„de scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförstĂ€llningen, klarnar bilden och scenografens nödvĂ€ndiga kunskaper framtrĂ€der.Scenografen anvĂ€nder kunskaper och fĂ€rdigheter frĂ„n teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, Ă€ven om den inte har en framtrĂ€dande roll i arbetet.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ högstadiet upplever och tÀnker om att ha individintegrerade sÀrskoleelever i sin klass pÄ högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var ocksÄ att skapa förstÄelse och kunskap utifrÄn lÀrarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade sÀrskoleelever.Samspelet med individintegrerade sÀrskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lÀrare hur de i vardagen ska fÄ helheten att fungera för lÀraren sjÀlv och för den individintegrerade eleven. UtifrÄn hur vÄrt utbildningssystem Àr uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstÄ verksamhetens olika trÄngmÄl och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och dÀrför mÄste studeras för att möjliggöra lösningar.

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Den hÀr uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehÄller, hur de Àr strukturerade och vilka referenser/hÀnvisningar som författarna gör. Uppsatsen gÄr ocksÄ igenom 1917 Ärs kyrkohandboks tvÄ konfirmationsgudstjÀnster, deras bakgrund och innehÄll. Slutligen jÀmförs böckernas innehÄll med gudstjÀnstens innehÄll..

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Detta examensarbete Ă€r en del av utbilningen Bygg och AnlĂ€ggning. Rapporten handlar om en grustĂ€kt som jag har mĂ€tt in och redigerat i AutoCad. Jag beskriver inmĂ€tningsskedet och vad jag har Ă„stadkommit med redigeringen av mĂ€tdatat. Av detta har jag dĂ„ fĂ„tt fram ritningar pĂ„ grustĂ€kten, befintliga förhĂ„llanden, exploateringsritning och efterbehandlingsplan. Även 3D modeller över omrĂ„det och en volym.