Denna uppsats handlar om olika tillvÀgagÄngssÀtt att lÀra ut andning och artikulation pÄ klarinett och saxofon och behandlar frÀmst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (nÀr man spelar). För att kunna hjÀlpa eleven pÄ bÀsta sÀtt mÄste pedagogen dÀrför ha en vÀl genomtÀnkt metod och en mÀngd olika arbetssÀtt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lÀr ut och inte hur man gör sÄ skulle materialet Àven kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar pÄ andra blÄsinstrument. Jag har tittat pÄ bÄde klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns sÄ mycket skrivet i detta Àmne. Störst fokus ligger dÀrför pÄ intervjuer gjorda med fyra erkÀnt skickliga klarinettister, som dessutom Àr mycket erfarna pedagoger.

Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE förÀldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE förÀldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnÄ mÄlsÀttningarna med förÀldrastödsprogrammet. Syftet Àr Àven att undersöka om verksamma kursledare inom COPE förÀldrastödsprogram upplever sig som experter pÄ förÀldraskap. Den metod vi valt att anvÀnda Àr kvalitativ intervju. Det Àr Ätta verksamma kursledare inom COPE som Àr intervjuade och deras svar som agerar utgÄngspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar pÄ Àr social inlÀrningsteori och empowerment.

Det senaste inom mobilteknologin Àr de sÄ kallade Smartphones. Med en vanlig webblÀsare, som pÄminner om dem som finns pÄ vÄra datorer, kan mÀnniskan nu utföra saker via mobilen som den tidigare inte kunnat göra. I en artikel som IDG har skrivit kan ungefÀr var femte internetanvÀndare tÀnka sig att köpa varor via sin mobiltelefon, enligt Postens E-handelsbarometer Q4 2008. Samma undersökning visar att anledningen till att sÄ fÄ handlar via sina mobiler grundar sig i att mobilens skÀrm Àr för liten (35 %), uppkopplingshastigheten Àr för lÄg (29 %) och/eller att sÀkerheten upplevs som dÄlig (23 %). För att utvecklingen gÀllande e-handel via mobiler ska komma igÄng behöver vi ta reda pÄ varför sÄ fÄ mÀnniskor idag handlar via sina mobiler.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mÄngkulturellt samhÀlle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvÄrdnad vid palliativ vÄrd. Bakgrund: Autonomiprincipen Àren av de mest grundlÀggande etiska principerna inom vÀsterlÀndsk sjukvÄrd. Autonomi utgÄrfrÄn en individualistisk syn pÄ mÀnniskan och blir dÀrmed upphov till etiska dilemman vidomvÄrdnad av patienter med vÀrderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrÄn syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter Är 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvÄrdnaden försÀmras, upplevs krÀnkandesamt att vÄrdrelationen pÄverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förstÄelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt anvÀndbar.

NÀr informationssystem ska utvecklas handlar det om att vÀlja den systemtyp som lÀmpar sig allra bÀsta för uppgifterna. FrÀmsta handlar det om att vÀlja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebÀr att valet av system i mÄnga fall sker pÄ ren chans.Bristen pÄ modeller och hjÀlpmedel för val av systemtyp innebÀr sÄledes att det uppstÄtt en kunskapslucka som resultatet frÄn arbetet Àr tÀnkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom omrÄdet samt kompletterar med nytt.

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet Àr uppbyggt i tvÄ delar, en del om genus som fokuserar pÄ könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger pÄ tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör Àven avsnittet för vad styrdokumenten sÀger om mÀnniskors lika vÀrde samt vilka villkor som bör gÀlla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en nÀrmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar Àven upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter.SYFTE:Syftet Àr att belysa nÄgra lÀrares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrÄn ett genusperspektiv studera lÀrarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktÀr.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer Àr ett ökande problem i Sverige och enligt gÀllande riktlinjer ska förÀndringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge rÄd angÄende livsstilsförÀndringar som kan sÀnka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptÀckt essentiell hypertoni sÄsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjÀlp av manifest och latent innehÄllsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov.

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

Den hÀr uppsatsen handlar om vad som pÄverkar konsumenten till att vilja anvÀnda en digital plÄnbok. Den digitala plÄnboken Àr femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plÄnboken erbjuder. En transaktion med den digitala plÄnboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plÄnböcker kan det antas att konsumenterna skulle vÀnja sig vid tanken att lÀmna den fysiska plÄnboken hemma.Det har tidigare gjorts studier pÄ adoption av mobiltelefoner och hur mÀnniskor i allmÀnhet tar till sig vissa tjÀnster men den digitala plÄnboken Àr ett relativt nytt fenomen och dÀrför handlar vÄr uppsats om adoption av den digitala plÄnboken som tjÀnst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen Àr att sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plÄnboken pÄverkar om konsumenten vÀljer att anvÀnda tjÀnsten. För att företagen som levererar digitala plÄnbokstjÀnster ska nÄ största nytta bör de Àven se sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjÀnsten..

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

Denna uppsats handlar om programmering av autoriggningsverktyg för Maya 2013 som skulle effektivisera animeringsproduktionspipelinen genom att spara tid vid riggningsdelen av animeringspipelinen. Vidare handlar denna uppsats om utvÀrdering av tiden som man kan spara vid anvÀndningen av detta autoriggningsverktyg. Verktyget Àr flexibelt pÄ det sÀtt att den stödjer humanoida karaktÀrer och Àr anvÀndbar för mer Àn mÀnskliga karaktÀrer. Tiden som spenderas att manuellt rigga samma typ av karaktÀrrigg varierar frÄn person till person och det kan ta vÀldigt lÄng tid, dÀrför gjordes en enkÀt som delades ut till deltagare som Àr erfarna inom riggningsomrÄdet. Resultaten av denna enkÀt hjÀlper vid berÀkningen av tiden som kan sparas med autoriggningsverktyg i en animeringspipeline.

Studien handlar om hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn Antonovskys begrepp kÀnslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hÀlsofrÀmjande insatser stÀmmer överens med hur personalen uppfattar det hÀlsofrÀmjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning Àr viktig att uppmÀrksamma, dÄ de insatser som görs frÄn organisationens sida Àr tÀnkt att frÀmja medarbetarnas deltagande i det hÀlsofrÀmjande arbetet och utifrÄn de förutsÀttningar som finns i organisationen.Jag utgÄr frÄn Antonovskys KASAM och anvÀnder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hÀlsofrÀmjande ledarskap.  Empirin bestÄr av intervjuer med anstÀllda i organisation X. Resultatet har delats in i tvÄ delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hÀlsofrÀmjande arbetet i organisation X och en del om de anstÀlldas uppfattning om organisationens hÀlsofrÀmjande arbete.  SjÀlva analysen som genomförs Àr indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien Àr bl.

VÀrlden och samhÀllet Àr förÀnderligt och befinner sig under en stÀndig utveckling. Organisationer förÀndras och anpassar sig till den miljö som den Àr verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i BorÄs Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförÀndring. Mer specifikt handlar sjÀlva organisationsförÀndringen om en stadsdelsreform dÀr man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ och det empiriska materialet har inhÀmtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer pÄ BorÄs Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförÀndringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgÄngspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförÀndringen som helhet, men cheferna har Àven en del negativa erfarenheter av sjÀlva implementeringen av organisationsförÀndringen.

FrÄn att det i början talades vÀldigt lite om coaching Àr det idag en mÄngmiljonsaffÀr som erkÀnts som ett effektivt sÀtt att bidra till utvecklingen av ledare pÄ alla möjliga nivÄer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man pÄ sikt fÄ mer sjÀlvgÄende medarbetare (Chef 2007).TvÄ kÀnda definitioner av coaching Àr den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgÄngspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjÀlpa dem att hjÀlpa sig sjÀlva genom att aktivt lyssna, stÀlla öppna frÄgor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner Ät Àr tillvÀgagÄngssÀttet.Med denna undersökning vill vi ta reda pÄ hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och vÀver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching Àr. Vi vill veta vilken syn de har pÄ coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har pÄ deras medarbetare.Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod dÀr vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkÀtundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn pÄ vad coaching Àr, samt att de tillÀmpar och tolkar det ganska snarlikt, men att mÄnga saknar tid till att coacha i den utstrÀckning de skulle vilja.