De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Syftet med examensarbetet Àr att följa svensklÀrares resonemang rörande etiska dilemman. PÄ vilka grunder fattar lÀrarna sina beslut i problemlösandet och kopplas vÀrdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen vÄra frÄgor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vÄr undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lÀrarnas utbildning och deras resonemang. De lÀrare med minst yrkeserfarenhet Àr de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument.

Ett införande av ett informationsystem i en organisation lederofta till förÀndringar bÄde pÄ ett organisatoriskt och individuelltplan. Exempelvis kan individer fÄ andra arbetsuppgifter eller blirutan arbete till följd av informationssystemet.Informationssystem kan ocksÄ anvÀndas inom sÀkerhetskritiskaomrÄden som exemplevis inom sjukvÄrden, flygplansindustrinoch inom det militÀra. Vem bÀr ansvaret vid felaktigheter isystemet dÄ olyckan Àr framme? Vid en överblick över erkÀndasystemutvecklingsmetoder Äterfinns ingen vÀgledning hur deetiska aspekterna ska beaktas i samband med systemutveckling.Syftet med uppsatsen var att svara pÄ frÄgan hur det tas hÀnsyntill de etiska dilemman som kan uppstÄ i samband medsystemutveckling. För att besvara frÄgan utfördes femkvalitativa semistrukturerade intervjuer med systemutvecklaremed olika arbetserfarenheter.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer dÀr misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien Àr kvalitativ eftersom Àmnet krÀver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i tvÄ olika kommuner. FrÄgor som berörs Àr bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer dÀr familjemedlemmar vÀljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar Àven upp socialarbetarens dilemma att förhÄlla sig till sin egen magkÀnsla och samtidigt ta hÀnsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men ocksÄ ett barnperspektiv för att fÄ mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvÄrigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsÀtt som rÄder pÄ skolorna nÀr det gÀller elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville Àven leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter. Vi genomförde en enkÀtundersökning med öppna frÄgor dÀr informanterna sjÀlv fick formulera sina svar.

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan pÄ 50-talet och har visat sig vara ett svÄrt etiskt beslut. Ofta missförstÄs begreppet ej HLR och behandlingsbegrÀnsningar av vÄrdpersonalen, vilket i förlÀngningen kan leda till olika vÄrd av olika patienter beroende pÄ hur den personal som Àr i tjÀnst tolkar begreppet. Sjuksköterskor stÀlls ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot lÀkare och undersköterskor men Àven gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegrÀnsningsbeslut gÀllande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av Ätta sjuksköterskor pÄ en akutvÄrdsklinik, analys med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.

Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framstÀlldes pÄ onlinemötesplatsen www.PatientLikeMe.com. UtgÄngspunkten togs i de övergripande frÄgorna Hur Àr villkoren för deltagande presenterade? samt Hur Àr erbjudanden till anvÀndarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt anvÀndes ocksÄ för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text frÄn www.PatientsLikeMe.com och metoden som anvÀndes var induktiv innehÄllsanalys med fokus pÄ det latenta innehÄllet i texten.

Informationsteknologin (IT) fortsÀtter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som Àr inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosÀkerhet vid investering i IT. Företagare stÀlls inför en rad dilemman: var, nÀr och hur ska investeringar göras? I de situationer dÀr utfallen av ett beslut Àr oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and their experiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our research question is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent is experiencing in the meeting with the asylum seeker. The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of the Swedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviews and has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework. The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the work of the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with the asylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limiting aspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker?s personal ethics and the professional ethics..

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, frÄn fyra olika lÀnder, dÀr IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa Àr: (1) Moraliskt tvÄng, (2) Moralisk stress och (3) Brist pÄ inflytande.

Bakgrund: Revisorn Àr en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det Àr revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin Ärsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebÀr att ur ett etiskt perspektivagera sÄ att man visar sig vÀrd det förtroende som yrket som revisorkrÀver.Problem: PÄ senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affÀrerhar resulterat i att man ifrÄgasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. RevisionsbyrÄerna har sett ett behov av stabilaförutsÀttningar och en allmÀnt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vÀgleda revisorn.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorer ser pÄ den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistÄr revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger pÄ personliga intervjuer med revisorer pÄ fem olika byrÄer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara pÄ frÄgor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag Àr nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagslÀget.