Att tillgodogöra sig information och sprida den vidare har i alla tider varit väsentligt för att vi skall kunna utvecklas och fungera tillsammans på jobbet och i övriga relationer i vår vardag. Varje enskild individ exponeras dagligen för en stor informationsmängd, vilket ökar trycket på en bra och tydlig informationshantering. En skolmiljö är ett tydligt exempel där alla individer ständigt utsätts för ett ökande flöde av information både internt och extern. Avsikten med min uppsats har varit att identifiera och belysa de eventuella brister som finns i det interna informationsflödet på en medelstor gymnasieskola. Min undersökningsgrupp är pedagoger, elevvårds- och administrativ personal. Till att börja med undersökte jag hur alla uppfattade att informationsflödet fungerade på arbetsplatsen.

Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan. Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller kungligheter har rådhustorget varit den självklara arenan för dem att möta Vadstenas invånare på. Därför har torget inte endast varit en plats där torghandel och dans runt julgran skett, men även en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. När motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet ställdes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svårläst och svårförståeligt infrastrukturnät.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan från producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka.

Bakgrund: Minnessvårigheter är något som drabbar många äldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga åldrandet. Demens är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden och Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par år. Det finns idag behandling för Alzheimers men det är endast bromsmediciner, något botemedel finns ännu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattämne.

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Varje år genomförs mellan 19-20 miljoner aborter världen över. Abort kan skapa ett lidande hos både män och kvinnor. Många tidigare studier har visat att det finns flera olika orsaker till att kvinnor väljer bort sin graviditet. Syftet med litteraturstudien var att söka fördjupad förståelse för orsaker till legal abort. Metoden var en litteraturstudie med inkluderade artiklar som har kvalitetsgranskats utifrån modifierade granskningsmallar.

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Varje år genomförs mellan 19-20 miljoner aborter världen över. Abort kan skapa ett lidande hos både män och kvinnor. Många tidigare studier har visat att det finns flera olika orsaker till att kvinnor väljer bort sin graviditet. Syftet med litteraturstudien var att söka fördjupad förståelse för orsaker till legal abort. Metoden var en litteraturstudie med inkluderade artiklar som har kvalitetsgranskats utifrån modifierade granskningsmallar.

Bakgrund: Minnessvårigheter är något som drabbar många äldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga åldrandet. Demens är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden och Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par år. Det finns idag behandling för Alzheimers men det är endast bromsmediciner, något botemedel finns ännu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattämne.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vad några personer med specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, har för erfarenheter av sin skolgång och hur det format deras fortsatta studier och/eller yrkesval. Vi vill med denna studie öka kunskapen och utveckla en djupare förståelse för människors erfarenheter och upplevelser av att vara i specifika läs- och skrivsvårigheter. Vi har i arbetet utgått från följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter/upplevelser har ett antal personer av att ha fått en dyslexidiagnos?? När och hur identifierades läs- och skrivsvårigheterna?? Vilka erfarenheter har personerna av specialpedagogiska insatser och bemötande från skolans sida?? Vilken betydelse har läs- och skrivsvårigheterna haft för studie- och/eller yrkesval?Forskningsansats och Metod En fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillträde till intervjupersonernas egna erfarenheter och upplevelser av läs- och skrivsvårigheter. Att använda sig av en livsvärldsfenomenologisk ansats innebär att försöka sätta sig in i en annan människas livsvärld, och ta del av dennes egna unika erfarenheter och upplevelser.