Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra skillnader mellan män och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjärtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gällande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att båda könen hade känningar av obehag i kroppen några dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. Bröstsmärta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmärta än männen.

Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat talutrymme än pojkarna.

Läroplaner har länge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rådande läroplanerna är ständigt i förändring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. Läroplaner har präglat det svenska skolväsendet sedan år 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rådande läroplanen för grundskolan med den nya läroplan som vid skrivandets stund verkställs till följande läsår (2011/2012). Dessa läroplaner behandlas genom textanalys som har fokus på jämställdhet mellan könenInom utbildningsvetenskaplig forskning har man länge analyserat och forskat om läroplaner.

Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där? Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek. Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Vårt syfte är att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig åt mellan en offentlig och en privat hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vi har baserat vår uppsats och våra slutsatser på intervjuer, som vi gjort på Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer på fyra till fem olika nivåer i båda organisationerna, för att få ett djup i vår undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns någon större skillnad mellan sjukhusen på lägre nivå, däremot på högre nivåer kan vi urskilja relativt stora skillnader.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

I det här arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder är mycket omfattande i båda straffrätter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt med fokus på nödvärnsrätten. Jag valde detta ämne för att få insikt i och förståelse för nödvärnsrätten i två länder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrätt, som bygger på straffrätten i tyska och engelska kolonialmakter, påverkar olikheten. Brottet definieras i båda straffrätter.

Det är vedertaget att rovdjur påverkar bytesdjurs val av område och beteende. Syftet med det här arbetet var att undersöka om rovdjurs användning av habitat har någon påverkan på svenska älgars födobeteende. I denna studie undersöks brunbjörnens påverkan på älg och datainsamlingen utfördes i björnrika områden i Dalarna och Gävleborgs län. De data som samlades in var data som rör bete (andel och höjd över marken) och habitatets egenskaper (sikt), därefter undersöktes om det förekom skillnader i andelen betat beroende på habitatanvändning av predator och habitatets egenskaper. Resultatet visade på tydliga skillnader i älgens betesmönster beroende på om det var hög eller låg predatoranvändning av habitat. Student tvåsidiga T-test och regressionsanalys användes för att ta reda på hur tillförlitliga resultaten var. Resultatet visade att det är en signifikant skillnad i älgens betesmönster (beteshöjd) beroende på i vilken utsträckning björnar använder habitatet. Älgens bete påverkades också av sikt från betesplatsen, vilket i sin tur var beroende av predatoranvändning inom habitatet, men den skillnaden var inte signifikant..

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..