Bakgrund: Behovet av reliabla, kliniskt användbara utvärderingsinstrument för sjukgymnastinsatser inom pediatrik är stort. Studien undersöker huruvida klassifikationssystemet ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) bidrar till detta.Syfte: Undersöka test-retest-reliabilitet för nio utvalda moment avseende ?Att gå och röra sig omkring? under kapitlet Förflyttning inom komponenten Aktivitet och Delaktighet i ICF för ungdomar med fysiska funktionshinder pga cerebral pares (CP), genom att låta ungdomarna själva och en föräldrer bedöma ungdomens funktionsförmåga.Även undersöka om det föreligger skillnader mellan ungdomarnas respektiveföräldrarnas bedömningar.Metod: Studiematerialet utgjordes av 33 ungdomar, med respektive förälder, på högstadieoch gymnasienivå, med diagnosen CP, GMFCS I-III (Gross Motor Function Classification System).Överenstämmelsen mellan bedömningstillfällena beräknades med hjälp av Spearman Correlation Coefficient samt Elisabeth Svenssons metod för stabilitet mellan två mättillfällen.Skillnader mellan ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar beräknades med hjälp av Fisher?s Exact Test. Konfidensintervall och Z-score beräknades också utifrån Elisabeth Svenssons metod.Resultat: Beräkningarna avseende överensstämmelse visade sammantaget att sju av de nio momenten bedömdes äga tillfredsställande tillförlitlighet såvida föräldern genomförde bedömningen, medan så var fallet för endast tre av momenten, när ungdomen gjorde bedömningen.Beräkningar avseende skillnader mellan ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar visade sammantaget signifikant skillnad för tre av momenten.Konklusion: Resultatet visade att sju av de nio testade momenten sammantaget kunde beaktas som reliabla beträffande bedömning av gång- och förflyttningsförmåga för ungdomar med CP, GMFCS I-III. Tillförlitligheten var generellt sett högre såvida föräldern gjorde bedömningen.Skillnader mellan ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar förekom sammantaget för tre av momenten..

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning som redovisningsdata är prognosrelevant för att förutsäga konkurser. Studien avgränsades till att gälla företag i handels och tjänstesektorn med 10-49 anställda, studien avgränsar sig också mot kreditbedömningsperspektivet. För att mäta till vilken grad som redovisningen ger prognosrelevans används nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, nettomarginal och Altmans Z-score. Studien utförs på 371 utvalda företag och bestod av en grupp som gått i konkurs mellan 2008 -2010 och en grupp som var aktiva år 2010. Underlaget var de 4 senaste boksluten som urvalsföretagen publicerat.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

BakgrundMiljön på Förskolan idag präglas utav olika kulturella skillnader. Detta är något vi som lärare inom förskolan reflekterat mycket över under vår utbildning. Då vår kunskap skiftat i sammanhang med verklighetens verksamhet. Vi ser idag fördelarna och nackdelar beroende på kunskapsnivån hos diverse verksamma lärare, och hur detta i sin tur påverkar barnens lärmiljö. Med studien vill vi uppmärksamma de kulturella inslagen som hjälper barn med olika kultur att lära.I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv ? värden, traditioner, historia, språk och kunskaper ? från en generation till nästa.

Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller ungdomars framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.

Every year 120 children with Downs Syndrome is born in Sweden. The aim of the study was to investigate if there were any differences between mothers and fathers of children with Downs Syndrome regarding: experience of support from health care personnel and physicians in the time of delivery and from who parents sought most emotional support.Participants of the study was 80 mothers and 79 fathers that answered a questionnaire. There was a difference between parents if they thought they received support from health care personnel, mothers (59 %) and fathers (38 %) thought that they didn?t receive support. Emotional support sought mothers (52 %), in grater wideness then the fathers (23 %), with other families with handicapped children.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra länder vad det gäller bonus till VD. Företagen som undersöks är ifrån Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersättningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag från varje land som undersöks är 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrån börslistor där de största bolagen från varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen är en kvantitativ metod.

Långtidssjukskrivningar har ökat drastiskt på senare år och är ett stort problem i dagens samhälle. Det har genom åren varit ständiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan. Studierna fokuserar ofta på vad långtidssjukskrivningar beror på och dess konsekvenser för samhället. Det är framförallt den offentliga sektorn som drabbats hårdast, där vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen.

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska.I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utsträckning satsningar på likvärdig bedömning fått genomslag i lärares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svårigheterna att implementera läroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvärdig bedömning som ställer krav på kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvärdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan få på ett lokalt plan har fallstudien fokuserat på två skolor i Eskilstuna kommun och begränsar sig till skolledare och lärare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig på två nivåer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter på lärares pedagogiska verksamhet.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och terrorismen har lämnat få människor opåverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.