Sökresultat:
371 Uppsatser om Digitalt läromedel - Sida 21 av 25
Digital kommunikation och litteracitet i förskolan : FörutsÀttningar och praktik
Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.
Kundservice pÄ Facebook : Hur Facebook kan anvÀndas som kundservicekanal
Kommunikation sker varje dag pÄ olika sÀtt och i olika konstellationer, mÀnniskan har ett behov av att föra dialog med andra mÀnniskor. Detta behov kan med hjÀlp av dagens tekniker tillfredsstÀllas Àven digitalt genom sÄ kallade sociala medier. Facebook Àr en social media som Àr till för nÀtverksbyggande och den tjÀnsten anvÀnds idag av bÄde företag och privatpersoner över hela vÀrlden. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige anvÀnder och kan anvÀnda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sÀtt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera pÄ hur mÀnniskor kommunicerar samt se om det fanns begrÀnsningar i kommunikation via Facebook.
HjÀlpmedel för hantering av BIM-modeller : Ett steg mot det ritningsfria projektet
I dagens byggprocess lÀggs enormt mycket tid och resurser pÄ hantering av pappersritningar och andra utskrivna dokument som Àr nödvÀndiga för att produktion och förvaltning ska fungera. Vid stora projekt kan det handla om tusentals olika ritningar och dokument som ska hanteras och dokumenteras vilket kan vara oerhört omstÀndligt, inte minst nÀr revideringar mÄste utföras.NÀr ett BIM-projekt utförs idag sÄ tappas en hel del av den information som modellen innehÄller till följd av att det ska skrivas ut pÄ en pappersritning, vilket i sin tur gör att mycket av informationen inte kommer till sin rÀtt. I dagslÀget finns ett flertal programvaror med syftet att hantera BIM-modeller och andra dokument rent digitalt i datorn eller i surfplattan. HÀr har man kommit en bra bit pÄ vÀgen mot ett ritningsfritt projekt men det finns mycket kvar att arbeta vidare med.Sweco Architects och NCC pÄbörjade under 2012 ett projekt vid namn ?Det ritningsfria projektet? som till en början delvis gÄtt ut pÄ att kartlÀgga vilka problem som kan uppkomma vid övergÄngen till ett ritningsfritt projekt.
Norm, ideal och avvikelse : om förestÀllningar, normer, ideal och avvikelser och hur dessa upprÀtthÄlls
VarifrÄn kommer förestÀllningar om vad som Àr rÀtt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstÄtt och hur upprÀtthÄlls de? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur sÄdana förestÀllningar kan uppstÄ och upprÀtthÄllas och att undersöka vilka sorts aktörer som Àr med i den processen samt hur de agerar och vad det bÀr med sig? VarifrÄn kommer till exempel förestÀllningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad hÀnder nÀr nÄgon avviker frÄn dessa normer och förestÀllningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som Àr knutna till det vida begreppet kultur. Jag har nÀrlÀst undersökningar dÀr man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, bÄde i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett Àr att det görs skillnad pÄ pojkar och flickor redan nÀr barnen gÄr pÄ dagis. Denna Ätskillnad att tjejer bland annat inte fÄr ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte fÄr bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta stÀllning till begreppen man eller kvinna. BÄde uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar pÄ strukturer som skapar och upprÀtthÄller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete bestÄr av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix frÄn 1999.
IT och Datahantering vid Börsnotering
Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gÀller börsintroduktion och handel med vÀrdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsÀttningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med vÀrdepapper Àr ocksÄ ett utav Sveriges mest reglerade omrÄden, med stort offentligt inflytande och mÄnga kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, bÄde nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvÀrldens utveckling som nÀrmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistÄ smÄ till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de sjÀlva ska kunna föra diskussioner kring vilka ÄtgÀrder som kan bli nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla lÀmplig hantering av IT och datasystem, dÄ en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga pÄ smÄ till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras pÄ stockholmsbörsens Small Cap lista.Det finns idag endast ett fÄtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nÀmnas att viss information krÀvs pÄ företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och nÀr.
TvÄngsvis klyvning : Undersökning av hur FBL 11:7 tillÀmpas i praktiken.
NÀr flera yrkanden stÄr emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och dÀr inget alternativ anses vara bÀttre Àn det andra, har lantmÀtaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olÀgenhet utan att oskÀlig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vÄr frÄgestÀllning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frÄgestÀllning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlÀtta tillÀmpningen av FBL 11:7. För att fÄ en djupare förstÄelse om klyvningsinstitutets innebörd och anvÀndning krÀvdes omfattande litteraturstudier.
Samarbete i slöjden : bidrar samarbete till utveckling
Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.
?Kan du l?sa f?r mig??
Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.
?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar
mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna
vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar
uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola?
Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter
i anpassad grundskola?
Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p?
l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att
utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut.
Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds
som metodologi och metod.
Det digitala fotoalbumet
SĂ€ttet som vi anvĂ€nder fotografier pĂ„ har utvecklats genom Ă„ren och sedan de första fotografierna uppstod har det hĂ€nt mycket. Det har inte bara blivit mycket lĂ€ttare att kopiera och massproducera motiv utan ocksĂ„ billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begrĂ€nsningar.Ăven möjligheten att publicera bilder har förĂ€ndrats. Privata fotografier gick inte att sprida pĂ„ samma sĂ€tt som det gĂ„r idag, utan gĂ„r nu att hitta utan nĂ„gon som helst anstrĂ€ngning pĂ„ nĂ€tet. Bloggar och bilddagböcker har skapats dĂ€r man lĂ€gger ut sina bilder utan att kanske tĂ€nka pĂ„ att hela vĂ€rlden faktiskt kan se och ta del av dem.
Specialpedagogen som professionell samtalspartner. FörskollÀrares uppfattningar om samtalsmodeller och handledningens pÄverkan i det egna arbetet
Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollÀrares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frÄgestÀllningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen nÀr det gÀllde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var frÄn början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. DÀrefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska pÄbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna pÄ densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom nÄgra förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.
Bild- och videoanalys vid brottsutredningar inom polisen
Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant pÄ senare Är. Polisen fÄr in fler filmer som anvÀnds vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda pÄ svenska polismyndigheter. I dagslÀget skiljer sig arbetssÀtt och kunskapsnivÄ en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemÄl frÄn polisen att höja lÀgstanivÄn inom myndigheterna och dÀrför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig pÄ intervjuer som utförts med anstÀllda pÄ polismyndigheterna runt om i Sverige.
SmÄlandspostens skildring av Ryska revolutionen : - En studie om SmÄlandspostens rapportering, bröduppror, tsaren, Kriget och revolutionen 1917
Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.
En visuell teknik för nöjets skull? : 3D-formatets utveckling pÄ vita duken
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förÀndring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes ocksÄ hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har pÄverkats av tekniska och ekonomiska omstÀndigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jÀmförts med ljudet och fÀrgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och sjÀlv hÄller pÄ att gÄ över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat pÄ teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrÄn den teorin har analysen fokuserat pÄ hur filmer frÄn olika tidsperioder har anvÀnds sig av 3D-formatet. Analysen har ocksÄ granskat filmernas genrertillhörighet och dess anvÀndning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande Àr en attraktion men att den inte lÀngre följer Gunnings teori. Numera Àr 3D-formatet invÀvt i narrationen genom att kameran och skÄdespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar dÀrför inte lÀngre berÀttelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer bÄde ljudet och fÀrgens utveckling till vis del. FÀrgen Àr den innovationsom 3D-formatet mest pÄminner om.
FramstÀllning av digitala terrÀngmodeller med totalstation respektive terrester laserskanner
Digitala terrÀngmodeller (DTM) Àr mycket anvÀndbara geografiska produkter som behövs av mÄnga organisationer och företag. Som exempel kan nÀmnas telekommunikationsföretag som behöver terrÀngmodeller för analys vid planering av omrÄden för nya master, och försÀkringsbolag som anvÀnder DTM för att identifiera omrÄden med hög eller lÄg risk för översvÀmningar nÀr de faststÀller premier. Markbaserad (terrester) mÀtning Àr en metod för framstÀllning av DTM dÀr man genom fÀltmÀtning insamlar data för objekt vars positioner bestÀms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt anvÀnds sedan för att beskriva terrÀngen digitalt. Eftersom terrÀngmodellerna Àr generaliseringar av markytan, stÀlls olika krav pÄ deras kvalitet, beroende pÄ anvÀndningsomrÄden. MÄlet med detta examensarbete var att skapa tvÄ digitala terrÀngmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framstÀllning av digitala terrÀngmodeller).