Sök:

Sökresultat:

371 Uppsatser om Digitalt läromedel - Sida 2 av 25

Vad ska vi mÄla dÄ? Hur barn kombinerar bild med andra teckenvÀrldar vid digitalt berÀttande- en kvalitativ studie av tre olika processer

Syfte: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 1 skapar multimodala berÀttelser med hjÀlp av digitala verktyg, i detta fall lÀsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kombinerar elever olika teckenvÀrldar i digitalt berÀttande?Vilken betydelse har bilden i berÀttelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrÄn ett sprÄkutvecklande synsÀtt utifrÄn omrÄdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju anvÀnts som metod.Resultat: Studien kunde pÄvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva lÀsare och val av teckenvÀrldar. Studien visade Àven att bilden har en central plats dÄ elever i Ärskurs arbetar med digitalt berÀttande..

Effektivisering av materialflöde : En fallstudie vid Emhart Glass i Sundsvall

Patientövervakning och rondmöten Àr centrala aktiviteter i all sjukvÄrd. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten Àr relativt underutvecklad vad gÀller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med tvÄ observationer och en fokusgruppintervju pÄ intensivvÄrdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundlÀggande informationskrav för att stödja sjukvÄrdspersonal vid möten och ronder i en intensivvÄrdssituation. MÄlet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

MP3 : hur lÄter det?

Sekretessbelagd.

U.M.B: - en digitalt skapad bildserie

Denna workbook behandlar produktion, resultat och analys av en serie digitalt producerade bilder, presenterade i form av en tryckt bok. Dessa bilder gjordes genom att frilÀgga och behandla en mÀngd bilder i Adobe Photoshop, för att sedan lÀnka och montera dessa i Adobe After Effects. Efter detta, applicera ett antal effekter sÄvÀl som en simulering av en kamera som fotar kompositionen, för att senare lÀmna över bilden för efterbehandling i Photoshop. Syftet med detta var att undersöka hur dessa tvÄ program kan komplettera varandra vid skapande av digitala stillbilder.Den slutgiltiga artefakten blev en spiralbunden bok med Ätta uppslag, innehÄllande bildseriens samtliga fem bilder..

Digitalt byggande

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i VÀxjö har hjÀlpt oss kartlÀgga skalvÀggars för- och nackdelar. FrÄn intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan dÀrifrÄn dragit slutsatser. Det Àr inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som Àr att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, Ärstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hÀnsyns till.Genom att planera bÀttre, öka förtillverkningen, skapa en bÀttre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, sÄ anser man allmÀnt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. DÄ man kan fÄ kortare byggtider och lÀgre totalkostnader. .

Att ta betalt för digitalt innehÄll -En studie om svenska dagstidningar pÄ nÀtet

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

HuvudrÀkning 2.0 : En designstudie av ett mo?jligt digitalt o?vningsverktyg fo?r huvudra?kning

Den hÀr designstudien försöker ta reda pÄ hur ett digitalt trÀningsverktyg, riktat till elever pÄ högstadiet och gymnasiet, och avsett att trÀna grundlÀggande aritmetiska kunskaper och huvudrÀkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks Àr 1: hur ett sÄdant verktyg bör anvÀndas i förhÄllande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med anvÀndaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall anvÀndas som en integrerad del av en normal undervisning, lÀgger stor vikt pÄ motivationsskapande och regelbundet, lÄngsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundlÀggande aritmetiska regler..

Design av IT-stöd för rondmöten inom sjukvÄrden : Vilken information Àr nödvÀndig för att stödja sjukvÄrdspersonal vid rondmöten i en intensivvÄrdssituation?

Patientövervakning och rondmöten Àr centrala aktiviteter i all sjukvÄrd. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten Àr relativt underutvecklad vad gÀller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med tvÄ observationer och en fokusgruppintervju pÄ intensivvÄrdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundlÀggande informationskrav för att stödja sjukvÄrdspersonal vid möten och ronder i en intensivvÄrdssituation. MÄlet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

SprÄkDax och Qnoddarnas vÀrld.  : En studie av ett traditionellt och ett digitalt lÀromedel

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Utformande av digitalt ljudboksomslag

Den digitala ljudboken blir allt mer populÀr bland konsumenterna. Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudboken kommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Men hur ser egentligen den digitala ljudbokens omslag ut? Skulle man kunna kombinera olika mÄlgrupper och ÀndÄ fÄ fram ett sÀljande omslag? Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstÄ vad mÄlgruppen med normalseende hade för behov och tankar kring ljudböcker. DÀrefter kontaktade jag Àven en synskadad för att ta reda pÄ vad av mitt material frÄn fokusgrupperna jag skulle kunna anvÀnda för att binda samman de tvÄ skilda behoven. Med hjÀlp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspekter som kan tilltala, hjÀlpa eller tydliggöra de digitala omslagen. Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning Àr att fÀrg har olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende. Att de tvÄ olika mÄlgrupperna anvÀnder sig av fÀrg pÄ olika sÀtt anpassat efter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitalt ljudboksomslag genom att anvÀnda sig av ljusvÀrde och kontraster för att fÄ fram ett funktionellt omslag som tilltalar bÄda mÄlgrupperna..

Skumma typer & trevliga personer : en bilderbok

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Teknikundervisning i ett utomhuspedagogikst perspektiv : Ett digitalt lÀromedel för pedagoger i förskola och skola

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikÀmnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare Är. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger frÄn enskola och en förskola svarade pÄ en enkÀt om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlÄg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under nÄgra veckor anvÀnda hemsidanför att dÀrefter utvÀrdera hemsidan via en ny enkÀt. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var anvÀndbar och vÀl fungerande.Ett digitalt lÀromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansÄg att hemsidan fyllde detta gap..

Skumma typer & trevliga personer - en bilderbok

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

"Va' fan - det Àr ju bara ett bildspel!" : om digitalt berÀttande och lÀrande

Mina frÄgestÀllningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berÀttande i nÄgra olika pedagogiska sammanhang innebÀra? Vad krÀvs för att digitala berÀttelser ska skapa förutsÀttningar för lÀrande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berÀttande grundar sig i min egen erfarenhet frÄn en workshop i digitalt berÀttande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berÀttar. Jag upplevde vÀldigt starkt att denna metod kunde vara mycket anvÀndbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstÄ vad digitala berÀttelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar i förhÄllande till lÀroprocessen.I mitt intresse har ocksÄ varit att fördjupa min förstÄelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebÀra i skolans praktik genom att sÀtta dem i relation till digitala berÀttelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger pÄ hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förstÄelsen av oss sjÀlva och vÄr omvÀrld, och som ocksÄ betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat pÄ hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet Àr konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berÀttande i svenska pedagogiska sammanhang.

Implementering av digitalt vÄgfilter av Richardstyp i FPGA

Ett digitalt vÄgfilter av Richardstyp har implementerats i en FPGA pÄ ett utvecklingskort. Sampel kan skickas till filtret och mottas frÄn filtret via serieporten pÄ en dator. Metoden som anvÀndes Àr att en modell av filtret konstruerades i Simulink. Filtret har modifierats med avseende pÄ skalning, brus och stabilitet. VHDL-koden till filtret genererades i Simulink genom att bygga modellen av Xilinx Blockset.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->